Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ånga till elektricitet i järnvägsdriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En tidsrymd av 100 år kan måhända dock ,sägas vara stor jämförd
med de ernådda resultaten och mot bakgrunden av den snabbhet,
varmed elektriciteten som dragkraft för tågens framförande slagit igenom.
Här må man likväl observera att utvecklingen av ångan som
dragkraft fortgått jämsides med ångmaskinens utbyggning och fulländning
överhuvud taget. Ångmaskinen var nämligen, då de första
ångvagnarna och strax efter det lokomotiven byggdes, endast i ringa grad
utvecklad och man hade ej ens hunnit bilda sig någon mera ingående
uppfattning om ångans egenskaper. Ett talande bevis härpå lämnar
bl. a. den uppgiften att James Watt, ångmaskinens uppfinnare, ansåg
att man kunde klara sig med ångpannor av trä med järnband omkring.
Utvecklingen av lokomotivet från denna tid till vad det nu är har
sålunda varit en arbetsfylld tid. Vad ångpannan angår, så har dock
de grunddrag, som Stephensons "Rocket" uppvisade, bestått igenom
tiderna. Energikällan till segraren vid Rainhill var nämligen
konstruerad på det sättet, att avloppsångan från ångcylindrarna leddes genom
ett avloppsrör fram i skorstenen och åstadkom på det sättet en
luftförtunning i skorstenens nedre del och ökade på så sätt rörelsen hos
förbränningsgaserna från eldstaden fram till skorstenen och ut i fria
luften med åtföljande hastigare tillströmning av friskluft till rost och
det brinnande bränslet. Häri låg nyckeln till uthålligheten hos "Rocket"
och till segern vid Rainhill och det är denna grundtanke som är den
bärande hos lokomotivet än i dag. "Draget" som det heter eller den
luftförtunning, som åstadkommes i rökskåp och tuber samt därmed den
snabbhet varmed bränslet hos en lokomotivångpanna förbrännes, står
i direkt proportion till kraftutvecklingen hos lokomotivet.
Vid stor kraftutveckling är ångförbrukningen stor, avloppsutströmningen
stor och med ett relativt stort tryck – därmed också större
"drag". Tack vare denna i och för sig geniala konstruktion har
ånglokomotivet blivit den respektabla kraftkälla det är.
Men denna fördel hos lokomotivångpannan har även sin avigsida
och det är denna som också utgör begränsningen för ånglokomotivet.
Det är nämligen det konstlade draget som gjort lokomotivångpannan
till den minst ekonomiska av alla ångpannor, i det endast omkring 7
procent av bränslet kan i en sådan ångpanna omsättas till nyttigt
arbete.
På detta område ha många uppslag och uppfinningar under årens
lopp sett dagen, men utan större eller i varje fall helt omskapande
resultat. Från att de första lokomotiven byggdes med i förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
