Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftr att föredraga, då man med starkt gipsblandad jord, tilt 1 fots
djup, Ofvertäcker gödselhögen, när denna börjar jäsa. Med
utspädd svafvcisyra kan man äfven spruta öfver högarne, hvarigenom
den amoniak, som utvecklar sig och som annars skulle sprida sig i
taften, bindes af svafvelsyran och bildar svafvelsyrad amoniak; man
bör likväl ej använda för mycken svafvelsyra, s&att öfverskott
uppkommer, utan man sprutar öfver något, om man känner lukt.
Men skulle öfverskott uppstå, så kan man afhjelpa sådant genom
tillsats af kalk eller kalkmergel. Genom rik vegetabilisk jord,
isynnerhet fuktig spånjord, kan äfven amoniaken qvarhållas, ty
bär upptages densamma af humus-syrorna. Med stor fördel användes
bärtill äfven dy- eller kärrjord, som hvarftals lägges tillsammans
med gödseln, men hufvudsakligen bör denna användas bland varm
gödsel, såsom fogel-, häst-, får- och mennisko-spillning. Ju
varmare gödseln är, desto mera kan dertill användas, så att till
häst-och får-gödsel två till fredubbel qvantitet, men i kogödseln endast
hälften mot gödselns mängd kan användas, och den behöfver, i
sednare fallet, ligga längre, samt ett par gånger omskyfflas innan
den är fullt brukbar. Kolstybbe gör samma gagn, ehuruvät på
annat sätt; det bildar inga salter, men upplager, i sina porer, för
växterna tjenliga luftarter.
§ 13. Urin har äfvenledes en stark gödande kraft, ehuruväl
den till största delen består af vatten. Den användes likväl ej
gerna utan jäsning, åtminstone icke för redan uppkomna växter,
ty man har funnit, alt den i det fallet verkar menligt. Men äfven
denna förlorar betydligt genom jäsning, och man förekommer
för-tasten på flere sätt, som vid gödseln är nämndt, så nämligen att
ieder urinen i dy eller kärrjord, som förut var uttorkad, eller
att man blandar kolstybbe till densamma eller också bälier urinen
öfver sådane gödselhögar, som förut voro blandade med ämnen
som qvarhöllo amoniakgasen. Vill man använda urin i flytande
tillstånd, så blandas densamma, då jäsningen inträffar, med utspädd
svafvelsyra. Om man faar tiilslagit för mycket syra, kan det skönjas
på följande sätt: man neddoppar i vätskan en rhnsa papper, som
är färgad med saften af en gredelin Dabliablomma, eller med
lackmus. Förlorar papperet sin blåa färg ocb blir rödt, så
innehåller blandningen för mycket syra, och litet kalk eller mera urin
tillblandas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
