Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaumann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1863, teologie kandidat 1867, docent
i teologiska fakulteten s. å.,
prästvigdes 1872, blef teologie adjunkt
(med prebende) 1873, teol. doktor
1877, e. o. professor i teologiska
prenotioner och encyklopedi s. å.,
ord. professor i samma ämnen 1879
och biskop i Visby 1885. Åren
1872—76 var han rektor vid Upsala
högre elementarläroverk for flickor.
Bland hans många skrifter märkas:
Rationalismens förberedelser (1868, i
Ups. univ. årsskr.; 2:dra uppl. 1877),
Ben kyrkliga kaiekisationen (1869, ibd.;
4:de uppl. 1881), Julcykeln inom de
nya högmessotexternas andra årgång
(1874), Teologisk symbolik (1877—79),
Från förgården in i helgedomen, smärre
uppsatser (1879), Till strids för friden,
apologetiska föredrag (1881) m. fl.
2. Frans Alexander von S., den
förres kusins son, kritiker, f. 1853,
docent vid Upsala högskola, har
ut-gifvit några smärre kritiska arbeten.
Scheffer* 1. Johannes S., lärd.
Se Schefferus.
2. Henrik TeoJU S., den förres
sonson, kemist, f. 1710, d. 1759 som
myntproberare, författade Kemiska
föreläsningar (utg. af T. Bergman 1773;
3:dje uppl. 1796) och åtskilliga
uppsatser i vetenskaps-akademiens
handlingar. Led. af vet. akad. 1747.
3. Karl Fredrik S., den förres
kusin, grefve, vältalare, f. 1715, d.
1786 som f. d. riksråd, författade
åtskilliga bref, smärre skrifter och
tal öfver literära, politiska och
ekonomiska ämnen samt utgaf dessutom
några öfversättningar. Bland hans
original-uppsatser märkas ett tal Om
vetenskapernas, vitterhetens och
konsternas närvarande tillstånd i Sverige (1755,
i vet. akad:s handl.), en uppsats
Om tillståndet i riket näst före början
af 1765 och 66 års riksdag (i Handl.
rör. Skand. hist.) och en
lefvemes-beskrifning öfver O. v. Dalin (i 2:dra
uppl. af Dalins poetiska arbeten,
1782—83). Som statsman var S. af
stor betydenhet, och äfven som
guvernör för kronprinsen Gustaf (sedan
Gustaf III) utöfvade han inflytande
på fäderneslandets öden. Led. af
vet. akad. 1753. Led. af sv. akad.
1786.
4. Ulrik S.t den förres broder,
grefve, f. 1716, d. 1799 som f. d.
kansli-president, författade en skrift,
kallad Raisonnement sur les causes de
la guerre en Finlande Van 1741 (i
Handl. rör. Skand. hist.). Led. af
vet. akad. 1776.
Schefferns (Scheffer), Johannes,
lärd, f. 1621, som tysk undersåte,
blef 1648 inkallad till Sverge och
utnämnd till skytteansk professor i
Upsala, blef 1665 hedersprofessor i
natur- och folkrätt, kallades 1666
till en af de förste medlemmarna af
antiqvitets-kollegiet och utnämdes
1677 till universitets-bibliotekarie,
med bibehållande af sina öfriga
befattningar. Död 1679. Vid hofvet
stod S. i stor ynnest, men med
åtskilliga bland sina ämbetsbröder låg
han i ständig polemik. Hans literära
arbeten, som uppgå till ett betydligt
antal, utgöras af kritiska upplagor
af grekiska och romerska författare,
afhandlingar i grekiska och romerska
antiqviteter och skrifter i svensk
häfdaforskning, utom en mängd tal
m. m. Bland hans svensk-historiska
arbeten märkas: Upsalia (1666, tillägg
utg. af Ihre 1769—72 under titeln
”Upsalia illustrata”), Kununga-StyrUse
s. institutio regia (1669, på svenska
och latin), Memorabilium suethicee gentis
ezempla (1671, på svenska 1733 under
titeln ”Svenska folkets ärominne”),
Lapponia (1673, öfvers. på flere språk),
Be antiquis verisque regni Sveda
*»-signibus (1678) och Sueda literata,
seu de scriptis et scriptoribus gentis
Sveda (1680, ny uppl. 1698). Se
Scheffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
