Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ehrenborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftennalsbalken (1747), Föreläsningar
öfver ätfdabalken (1752), Inledning tUl
then svenska jurispmdentiam
crimina-lem (1756), Inledning till then svenska
proccssum criminalem (1759) m. fl. Se
M. Weibull och E. Tegnér, “Lunds
universitets historia“.
Ehrenström. 1. Johan Albert
E., memoar-författare, f. 1762, d.
1847 som finskt statsråd, efterlämnade
en större samling historiska
anteckningar, som utgifvits af S. J.
Boé-thius (1882—83). Han är mest
bekant såsom deltagare i den
armfelt-ska sammansväijningen.
2. Marianne Maximiliana Kristina
Lovisa E. (född Bottet), den förres
svägerska, literatur-historisk
författarinna, f. 1773, d. 1867 som änka efter
ge-neral-falttygmästaren N. F.
Ehrenström, utgaf Notices sur la littérature et
les beaux arts en Suede (1826) och Notice
biographique sur monsieur de Leopold
(1830), genom hvilka arbeten hon
bidrog att fästa utlandets
uppmärksamhet på Sverges literära
företeelser. 1 handskrift efterlämnade hon
en samling Anteckningar öfver
samtida (förvarade i svenska akademiens
bibliotek). Arv. Ahnfelt har, under
rubriken Ur Marianne Ehrenströms
hågkomster, meddelat åtskilliga utdrag
ur denna “den svenska madame
Staels“ memoarer (se “Ur svenska
hofvets och aristokratiens lif“, 1880).
Led. af konstakad. 1800. — En fru
Anna E. (född Gråberg), f. 1788, d.
1857, utgaf ett litet häfte
Skaldeförsök (1830).
Ehrensyärd. 1. Karl August E.,
grefVe, konstfilosof, f. 1745, blef 1754
student i Abo, 1761 löjtnant i
arméns flotta, 1770 kapten, 1777
Öf-verste, 1784 öfver-amiral, från
hvil-ken befattning han 1790 tog afsked,
samt 1792 general-amiral och
medlem af riksstyrelsen, hvilka
befattningar han nedlade 1794. Led. af
konstakad 1783. Led. af vet. akad.
1790. Död 1800. E. innehar ett
framstående rum i Sverges både
krigs- och literatur- och
konst-historia. (Såsom tecknare strödde han
omkring sig en mängd förträfflga,
originella skisser.) Hans mest
betydande literära arbeten äro: Resa till
Italien 1780, 1781, 1782 och De fria
konsters filosofi (skrifna 1782—83,
tr. 1786, Aere uppl.), i hvilka han på
ett kortfattadt och kärft, men
djupsinnigt sätt framhöll det antika
skönhetsidealet såsom det enda fullkomliga
och såsom oupphinneligt af de nyare
folken. Hans öfriga skrifter utgöras
af en Underdånig . .. pro-memoria (till
hans maj:t konung Gustaf III, skr.
trol. 1783, tr. 1809 i handl. ur v.
Engeströms bibi., så 1818 och sist
1866 i förf:s skrifter), ett genialiskt
betänkande Om styrelseverket i
Karlskrona och om styrelseverket vid
amiralitetet här uppifrån (tr. 1840, i
Tid-skr. i sjöv.), Fem dagars resa i Skåne
för att se och hemta rörelse och
förargelse (utg. 1871 af M. Weibull),
åtskilliga bref och utkast m. m.
Många af hans i de förstnämda
skrifterna uttalade tankar hafva sedan
af framstående tänkare blifvit
framställda som nya. 1866 utgaf
Eich-hom en ny upplaga af hans arbeten,
med bifogad utförlig lefnadsteckning.
Se äfven skrifter af Atterbom,
Beskow, Ljunggren och Nyblseus m. fl.
2. Gustaf Johan E., den förres
kusin, friherre, memoar-författare, f.
1746, d. 1783 som svensk minister
i Berlin, skref en följd af
synnerligen märkliga och värdefulla
Dagboksanteckningar, förda vid Gustaf III:s
hof (utg. af E. V. Montan 1877—78).
En af honom 1777 författad
uppsats Om svenska teaJtems uppkomst
(E. var 1773—76 direktör vid
“svenska teatern“) innehåller vigtiga
bidrag till vår teater-historia.
3. Karl Fredrik E., den förres
half-broder, friherre, politiker, f. 1767,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
