Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Tredje Artikeln - 66. Döden och evigheten - 328. Johan Hedingers saliga död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
bi .is apostoliska bekännelsen.
en annan min plats." Dagen derefter flyttade han, för
att få vara mera ostörd, in i ett annat rum och under
beständigt umgänge med dödstankar, sade han bland
annat till sina vänner: "Se! jag är med Moses på
vandring till berget "Nebo!" Ehuru plågorna ökades, lät
han icke modet falla, utan uppstämde emellanåt ett
innerligt Halleluja. Följande söndag mottog han, efter
föregånget skriftermål och afläggandet af en högtidlig
trosbekännelse den Heliga Nattvarden. Som en vän på
aftonen ville trösta honom dermed, att han såg
temligen rask ut, och att sjukdomen ej torde vara så
farlig, sade Hedinger med glad uppsyn: "Jag vill icke
hafva någon annan tröst, än den, att jag vet mig vara
en trogen Jesu tjenare, och att mitt namn är skrifvit
i lifsens bok."
Efter en kort, men temligen svår anfäktning,
öfveröstes han med en ström af himmelsk glädje,
som kom honom att utbrista i lof och pris, samt att
upprepa några psalmverser, hvilka i forna tider
upp-lifvat, tröstat och styrkt hans hjerta, "Med hvilka
herrliga Jesu Christi stridsmän," sade han en stund
derefter, "skall jag icke sammanträffa i himmelen!
Huru skall jag, som i denna verlden utstått och
uträttat så litet, kunna stå vid sidan af sådana
tros-hjeltar?" Till sina vänner yttrade han: "Jag går nu
härifrån, och I, som stannen qvar, hafven säkert
mången hård strid att ännu bestå; men låtom oss kämpa,
mina bröder, låtom oss kämpa en god kamp och
bevara tron!"
Oaktadt sina stora plågor, kunde han på Juldagen
innerligen glädja sig. "O hvilken herrlighet!" utbrast
han. "För mina häpna ögon sammanfalla himmel och
jord." Derpå tackade ha» Gud för Hans uppenbarelse
i köttet och yttrade slutligen dessa tänkvärda ord:
"Huru mycket vill det icke till, innan Christus vinner
sin afsigt med menniskors barn!"
Då läkaren gaf något hopp om hans tillfrisknande,
sade han helt vänligt: "Doktorn har uppfyllt sin
pligt, Hedinger har förtärt alla hans läkemedel, och
ändå dör han," hvarefter han bad doktorn icke miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
