Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Första budet - 4. Kärlek till Gud - 23. Den fattige, men i Gud rike mannen - 24. Den glade borgaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLEK TILL GUD. 43
dig en glad morgon!" Den fattige besvarade
helsnin-gen och tillade: "Jag kan ej påminna mig, att jag
nånsin haft en sorglig morgon." — "Nå, må Gud då
skänka dig lycka!" fortfor främlingen. "Jag har
aldrig erfarit någon olycka," invände den fattige.
Förvånad öfver ett så besynnerligt tal, bad den resande,
att han ville tydligare förklara sig. "Det skall jag
med stor förnöjelse göra," svarade den fattige. "Jag
sade mig aldrig hafva haft en sorglig morgon, och det
är sannt. Ty när jag hungrar, prisar jag Gud, när
jag fryser, prisar jag Gud; vid allt hvad Gud
tillskickar, antingen det regnar eller stormar, prisar jag
Honom ; derföre anser jag ingenting sorgligt. Jag sade
att jag ännu aldrig erfarit någon olycka, och det är
äfven sannt; ty jag vet, att allt hvad Gud gör, är
godt. Antingen Han skickar glädje eller sorg, så tror
jag det som sker, vara bäst och nyttigast, och
mottager det med tacksamhet. Allting tjenar dem till godo,
som älska Gud." — "Men hvad skulle du göra," frågade
främlingen, öfverraskad af den fattige mannens glada
tillförsigt, "om Gud ville nedkasta dig i helvetet?"
— "Nedkasta mig i helvetet!" upprepade den andre,
"det kan och vill icke Gud! men om Han gjorde det,
så har jag två armar, trons och kärlekens armar, och
med dem skulle jag hålla Honom så fast, att Han
måste följa med. Då kunde der ej heller gå mig illa;
ty jag vill hellre vara med Honom i helvetet, än
utan Honom i Himmelen."
24. Den glade borgaren.
Ps. 92, 6. Herre, du låter mig gladeliga sjunga om
dina verk, och jag berömmer dina händers verk.
I en af Tysklands stora handelsstäder, i ett
jordvåningen tillhörigt litet rum, bodde en gudfruktig,
men fattig gammal borgare. Han egde icke mera, än
hvad han med sina svaga händer kunde förtjena, och
måste derföre hålla tillgodo med den tarfligaste föda
Mau, Läsebok.
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
