Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3f) MATERIALISMEN I SKÖNLITTERATUREN.
men. ] alla fall synes det så, när man står midt
inne i sin egen tid och från denna ståndpunkt
öfverskådar litteraturen; det är icke så utan, att
just dessa båda fenomen: romancykeln
»lesRougon-Maquart» och Ibsens dramer, därvid te sig som
motpolerna inom densamma. Emellertid, så snart
man aflägsnat sig tillräckligt långt för att erhålla
en mera historiskt fågelperspektivisk öfverblick, gör
man den öfverraskande upptäckten, att de
verkligen ligga hvarandra så nära, som möjligt är för
de tvenne ändpunkterna af en nästan sluten cirkel.
Man har inunder sig bilden af naturalismens orm,
som biter sig själf i stjärten. Jag har länge
förvånat mig öfver den tvärsäkerhet, med hvilken
man i Tyskland talade om Zola och Ibsen såsom
ett kött och en anda, — en förvåning, som icke
blef mindre derigenom att denna intima enhet utan
vidare betraktades såsom ett öfver all
undersökning och bevisning höjdt faktum. Nu tror jag,
att man däri — om instiktivt eller medvetet lämnar
jag därhän — hade fullkomligt rätt; blott menar
jag, att man i alla fall bör söka finna det
gemensamma dubbelägg, ur hvilket de bägge diktarne
framkrupit. Och när man icke tager begreppet
materialism i en alltför snäf bemärkelse — och
en person behöfver ju icke nödvändigtvis anse, att
»tanken är ett hjärnans exkrement», därför att hon
är materialist —, öfverhufvud icke betraktar den
såsom en doktrin, ett system allenast, utan i den
djupare och betydelsefullare meningen af en allmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
