- Project Runeberg -  Martin Eden /
111

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tavlor, karaktär och kultur, och alltsammans
belyst av ett klart, stadigt sken. Men ytterst på hans
inbillnings skärm och i färd med att dö bort funnos
andra scener av alldeles motsatt innehåll. Han såg
dessa andra scener genom drivande dis och virvlar av
dystra moln som genomträngdes av rödt och talgigt
ljus. Han såg cowboys vid krogdisken, drickande
stark whisky, luften var fylld med oanständighet
och liderligt tal, han såg sig själv ibland dem, supande
och svärande bland de värsta eller sittande kring ett
bord med dem under en osande fotogenlampa, medan
de smutsiga kortlapparna smällde mot skivan. Han
såg sig själv, naken till midjan, kämpa den berömda
knytnävskampen med Liverpool-Red i skansen på
Susquehanna, han såg det blodiga däcket på John
Rogers den där grå morgonen, då man försökt göra
myteri, hur styrmannen i dödsångest bultade på
storluckan, hur »gubben» stod med revolvern i hand och
spydde eld och rök omkring sig, medan besättningen
med av raseri förvridna anletsdrag slungade ut
förfärliga svordomar, tills den ena efter den andra segnade
ned — men så återvände han till den centrala scenen,
som stod lugn och ren i förklarat ljus, där Ruth satt
och talade med honom bland böcker och tavlor; han
såg flygeln, varpå hon sedan skulle spela för honom,
och han hörde ekot av sina egna väl valda och korrekta
ord: »Ja, men tror ni inte att jag har särskilda anlag

att bli författare?»

»Om nu en man har aldrig så stor fallenhet för
smedsyrket», skrattade hon, »så har jag ändå aldrig hört
talas om att han har blivit smed utan att ha
genomgått sina läroår.»

in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free