Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få bukt med de svarta krafternas antisemitiska pogromer mot
de få överlevande judarna. Då hade det rått vad som inte kunde
betecknas annat än som inbördeskrig. Läget var labilt
fortfarande. Någon väpnad kamp pågick inte längre, men
förutsättningarna fanns.
Det var ett politiskt förtroendeuppdrag att tjäna gruppen
på bästa sätt. Jag hade inte rätt att, kunde inte tillåta att, någon
min trötthet, mina privata känslor och min plågsamt starka
längtan efter Maj inverkade på mitt arbete. Men Matts Rying
visste ju att jag längtade efter Maj, att vi väntade barn och skulle
till Paris efter festivalen.
- Men du talade aldrig om det.
Jag tror jag skötte mig. När festivalen var över letade de fem
fram det enda exemplar som fanns kvar att köpa i Warszawa
av de fyra banden "Bertolt Brecht, Stücke" som just getts ut
på Aufbau-Verlag i TDR. På försättsbladet hade de skrivit:
"Sällan har fem vetgiriga haft så mycket att tacka en enda man för.
Warszawa 15-8-1955." Det gjorde mig glad.
Min andra uppgift var att hjälpa till i delegationsledningen.
Det fanns problem. I Bukarest år 1953 hade vi förlorat två
flickor. De sades ha blivit kära och försvunnit. Den svenska
delegationen fick lämna festivalen utan dem. Jag som stannade kvar
i staden hade då ansträngt mig för att hitta dem. Så småningom
kom de tillrätta. De hade flyttat ihop med sina förälskelser,
den ena med en känd militärläkare. Vi fick hem dem båda. En
av dem gifte sig sedan med sin rumänska kärlek. Men sådant
borde inte förekomma. Bland de svenska festivalarna här i
Warszawa fanns hundratals tonåringar som vi var ansvariga
för.
Ty visst var festivalen för tusentals ungdomar en också
romantisk upplevelse, en tid av nya möten, av upplevelser och
känslor. Några sommarveckor då de var fria från vardagen och
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
