- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
39

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvar andra, och på hans enträgna frågor hade hon
svarat, att hon vaT lycklig, så lycklig en qvinna kunde
vara, och ej fruktade för framtiden.

»Glöm aldrig, att du har mig», voro hans sista
ord, då han, mera upprörd än hon, slet sig ur hennes
famn och skyndade till sin hustru, som stod
väntande och otålig öfver denna scen, hvilken, som hon
sade, »mycket väl kunnat uppföras på teatern.»

* *

*



Utan moder och broder, och i saknad af
föräldrahemmet, som varit henne bättre tröst och stöd än
hon vetat eller förstått, kände sig Erika mera ensam
och nedstämd, än hon trott sig kunna blifva, och
förebrådde sig bittert denna nedslagenhet, mot hvilken
hon förgäfves kämpade.

Qvällarne blefvo så långa, så långa, då mannen
mest var borta och lilla Laura sof och dessutom ej
kunde tala vid sin mamma. Någon gång saknade
hon en tillgifven väninna, till hvilken hon kunnat
förtro sig angående de sysselsättningar och
intressen, som upptogo hennes tid och för hvilka
Walter hvarken haae sinne eller tankar, upptagen som
han var af sin konst. »Hvarför», tänkte hon, »kan
ej som andra qvinnor prata om hvad som helst
oen söka förströelser i umgängeslifvet?»

Hon ammade sitt barn, och blott sällan, aldrig
med samma nöje som förut, gick hon på teatern.
Hemma hade hon sitt värf att sköta, liksom mannen
sitt på scenen, och båda måste göra sin pligt. Så
betraktade hon saken.

När sommaren nalkades, uppgjordes planer för
kvar den skulle tillbringas. Walter, som var
öfver-ansträngd och i hög grad nervös, ville det oaktadt
göra en studieresa, som han ansåg alldeles nödvändig,
au då han mer än någonsin behöfde anlita hela sin
tøraåga att bjuda sin rival spetsen. Erika röstade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free