- Project Runeberg -  En liten lustresa : Skildrad i brev till Wilhelm von Braun /
50

(1848) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungliga minnesvårdarna redan voro förfallna eller
förstörda, lät hugga och hitlägga närvarande stenar i
stället.

Vid denna underrättelse skulle en antikvarius
hava suckat och suckat djupt. Jag däremot tog
saken kallt och sade: jaså.

Min kurs bland kungagravarna var nu
absolverad; men det fanns en grav till, som ej skäligen
kunde förbigås. Den tillhör familjen Douglas och
är ett högt och ljust rum, avskilt från själva kyrkan
medelst tvenne gallerportar av järn. Väggarna
hänga fulla av halvt förmultnade sorgfanor och
tio till tolv exemplar av det grevliga Douglas’ska
vapnet. På de sistnämnda hava färgerna fläcktals
bleknat och förgyllningen bortfallit här och där.
Mitt på golvet står en svart, trappformig ställning,
besatt med kopparkistor, där ärgen ej underlåtit
att infinna sig. Det hela har ett högvälboret och
— liksom allt högvälboret — något föråldrat
utseende.

I kistan, som står överst, sade klockaren, ligger
stamfadren. Han härstammade själv från en
urgammal och högtförnäm skotsk släkt, sökte sin
lycka under svenska fanor, anförde kavalleriet i
slaget vid Jankowitz och var den som
huvudsakligast bidrog till segern. Man anser honom för en
av trettioåriga krigets största hjältar.

Så långt klockaren. I anledning av hans sista
ord, dvs. i anledning av ordet hjältar, vill jag göra
dig en fråga. När — tror du — bliva hjältar
onödiga. Du svarar utan tvivel: när krig bliva
omöjliga. Och — frågar jag vidare — när bliva krig
omöjliga? Du svarar kanhända: när människorna
hunnit den grad av mänsklighet, att de blygas för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustresa/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free