Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det är så! Men när de väl har haft roligt at den,
tänker de: Fy tusan i alla fall, att de där
socialisterna skall få skriva sådant! Nästa gång är det
kanske min tur. Och så tänker de vidare: Vad
skall en sån där spoling få lägga sig i det här?
Tror han inte, att vi kan sköta det själv, vi som
har varit borgare i stan i så många år?
För jag är nu för min del alldeles övertygad,
att det inte är någon manöver av majoren utan
av Berntsson ensam. Följden av allt detta blir,
att folket blir förbannade på honom och på den
där tidningen. De har förut varit litet förbannade
på kammarherrn. Nu glömmer de det, och på
det sättet blir det vi, som tar hem hela potten.
Det är mycket enkelt att sköta den saken.
Det ska jag åta mig. En annan sak blir det
förstås om majoren verkligen har sadlat om.
— Det var fan, sade kammarherrn. Herrn
är begåvad! Vill herrn ha vasen?
— Nej tack, det är inte för mig! Isynnerhet
inte då kammarherrn hedrat mig med ett så
smickrande omdöme om min begåvning.
— Hahah! Herrn är rolig!
— Men skaffa den i stället åt Hilarius Olsson!
— Pro-hah! frustade kammarherrn ut i
gapskratt vid denna tanke:
— Nej hör nu herrn! Nog är vasen litet löjlig!
Men det får vara någon gräns! Förresten har jag
den själv!
— Å, jag ber om ursäkt! Det borde jag ju
haft reda på!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
