- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
52

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och himmel för att återfå dem. Allt buller i denna
sak skulle vara både farligt och fruktansvärdt.

— Det iagnar mig, att du inser det. Buller
skulle verkligen kunna blifva mycket farligt för en
sak så pass sjuk som denna. Om än ingenting kunde
bevisas, så vore dock allmänna misstanken ytterst
outhärdlig, och alltså måste allt uppseende undvikas.
Har du funderat ut något sätt?

— Jag har sagt dig, att jag är bragt till
för-tviflan. Jag tror, att jag i natt skulle kunna företaga
hvad som helst; mitt blod kokar och sjuder. Jag
har inga band, som fästa mig vid markisen... han
står mig i vägen ... och .. . jag står ej ut längre; han
måste undan, undan, hör du det! Vore han borta, då
vore allt bra och säkert... han måste ur vägen, på
hvad sätt som helst. Ingen känner honom, ingen skall
fråga efter honom. Förstår du?

Maritschy såg upp på Arthur. Han var alldeles
likblek och höll båda händerna hårdt knutna. Endast
en redig tanke lyste i detta ögonblick i hans inre.
En sådan tanke har galérslafven i det ögonblick, då
han har affilat sina kedjor och vid första fria steget
möter sin väktare.

De stå man mot man, och friheten vinkar bakom.

Diplomaten förstod kanske allt, men han smålog
endast föraktligt deråt och genmälde:

— Det finnes ingenting mera rått och
ocivilise-radt än yttre våld. Sådant må djuren, som icke hafva
några själiska förmögenheter, nyttja. Yi högre
begåf-vade varelser hafva en annan makt, som är vida
starkare och bättre. Menniskor emellan borde del aldrig
vara någon annan strid än den, som förstånd och
förstånd utkämpa mot hvarandra. Den klokaste skulle
på det viset alltid blifva den rådande. Att tvinga en
person till något genom att sätta knäet på hans bröst
och knifven på hans strupe samt, om nöden så fordrar,
skära till, är en utväg, som höfves det råa packet. En
fin, klok man handlar på annat sätt. Han sårar icke
lagens finkänslighet och förorsakar icke rättvisan huf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free