Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För.svarssk rift.
27
till hemmantal skattlagda rå- och rörs-hemman,
att flytta säteri-friheten af någon sätes- eller
ladugård till annat frälsehemman af lika hemmantal
och godhet, såvälsom att till ladugård bruka sina
insockne- eller veckodagshemman, hvilka rättigheter
utskottet anser endast kunna utöfvas, då en adelsman
är af egendomen rätter ägare. Alle öfrige i denna
§ uppräknade fri-och rättigheter tror utskottet;
tillhöra sjelfva jorden, och då den af hvilken
som helst kan besittas, således ej utgöra några
R. o. A. ensamt tillhörande förmåner. Likväl och
då de friheter, säterier jemte öfriga alla slags
frälsehemman ännu åtnjuta, grunda sig på Ridder skåpet
och Adelns förr ägde uteslutande rätt att dem besitta,
anser utskottet sig i sammandraget böra upptaga dessa
friheter, fastän de numera endast tillhöra sjelfva
jorden, icke personen, som af jorden är ägare».
På denna grund uppförde utskottet’ i
privilegii-samman-dragets 4 § dels afhysningen
af rå- och rörs-hemman, säteri-frihetens flyttning
m. m. (se ofvan), såsom en Adeln fortfarande exklusivt
tillkommande förmån, dels följande: »Alla säterier,
rå- och rörs- samt särskilda slags frälsehemman skola
öfver hela riket bibehålla de fri- och rättigheter,
sådan jord af ålder tillhört, nu tillkommer eller
hädanefter lagligen kan tilläggas, och det i hvars
hand den vara må, inom eller utom adelsståndet». -
Hvar och en, som icke (kosta hvad det vill) söker
vända det klara till dunkel och oreda, måste, vid
granskningen af denna utskottets motivering och
dess åtgärd att derefter bland Adelns qvarstående
privilegier uppföra stadgandet om säteri-och
frälsefrihetens bibehållande, medgifva det utskottets
tankegång uppenbarligen är denna: Adeln har afsagt
sig rättigheten att enligt 27 § i privilegierna
uteslutande besitta säterier. Denna rättighet
är således numera icke för detta stånd exklusiv
(»ensam tillhörande förmån»). Men då de friheter,
som säterier, jemte Öfriga alla slags frälsehemman,
ännu åtnjuta, grunda sig på ett ståndsprivilegium,
som adeln i denna del icke afsagt sig, så måste
ifrågavarande friheter upptagas bland adelns
fortfarande förmåner, hvilka icke kunna ståndet
grundlagsenligt af-händas utan detsaramas eget
medgifvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
