Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 MATERIALISM.
till i den vexlingens, förgängelsens och sinnenas
verld, som var dess allt; och när dessa läror vandrade
omkring på gatorna och torgen, var det som om spöken
fört sin dans på öde grafvar, der hvarken tro eller
hopp hade hem. Materialisten i våra dagar är född
under kristendomens lefvande träd och har närts af
de källsprång, som vattna dess rötter; han vill vara
sin moder qvitt, men han kan icke; han vill bortkasta
sina fördomar, men häri fastnar öfver allt i de garn,
som tidehvarfvets sträfvanden spinna ikring honom. Han
skryter af sin nakenhet, men i löndom stjäl han af
den idealistiska verldsåskådningen några vissnade
fikonalöf, att dermed skyla sin blygd. Den antika
materialismen var hemsk, den moderna materialismen
är med all sin vidrighet litet löjlig.
Dr Biichner har imellertid ett annat svar åt de
vedersakare, hvilka i främsta rummet rygga tillbaka
för de praktiska resultat, som utgå eller borde utgå
af hans lära. Han slår sig för sitt bröst och säger:
det högsta och enda bestämda syftemålet för våra
undersökningar är sanningen. Naturen är till icke för
religionens, icke för moralens, icke för menniskans
skull; den är till för sin egen skull. Forskningen
viker icke undan för obskurantismens små
betänkligheter, och ovärdigt är allenast att vilja
för några sekelgamla fördomars skull sluta ögon och
öron till för de ojäf-viga, bevisade sanningar, som
naturvetenskapen, den sanna filosofien, för hvarje
dag kastar i menniskans väg. Och så slutar han med en
suck på vers om den lycksalighet, som endast dåren
njuter, om den smärta och själanöd, som sanningen
alltid bereder sina dyrkare.
I vetenskapens namn ropar således materialisten
på tolerans, på frihet, på förutsättningslöshet,
och till höger och venster slår han omkring sig mot
naturforskare, theologer och filosofer, som vågat
eller vårdat sig om att bemöta hans satser. Hans
anspråk äro att bedömas allena som vetenskapsman,
såsom på en gång naturforskare och filosof.
Hr Biichner har härmed velat skydda sig bakom ett
pansar som icke just passar honom synnerligen väl;
- men lika godt! Den sårbara punkten deri är ej att
finna i ringarne af hans naturvetenskapliga referater
eller deduktioner, hur illa dessa än särskildt hos
honom kunna vara hopkomna; den träffas i den skarf,
som hopfogar hans naturvetenskap med hans filosofi,
och denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
