Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
högre professurer, för att till sist hamna i den
theologiska fakulteten, en sed hvars uppkomst och
menliga inflytande vi redan förut påpekat.
Äfven studentlifvet i Lund har författaren sökt
i korthet teckna. .Det är eget att se, det dessa
nations- eller landskapsinrättningar, som vid de
svenska universiteten utöfvat och utöfva ett så
vigtigt och ofta välsignelsebringande inflytande, voro
i förstone förbudna i Lund, men huru förhållandena
voro starkare än lagstiftaren, då kanslern redan
1672 måste medgifva deras tillvaro och de 1689
genom kungligt bref upptogos sorn integrerande del
i den akademiska organisationen. Deras skuggsida var
pena-lismeri, som först våra dagar sett försvinna från
de svenska läroverken. Dess tillvaro sammanhängde
med denna tids korporations- och anciennitetssytem,
raiigskilnader m. m., och den öfver-lefde dessa med
den seghet, som traditionen ofta eger qvar, ehuru
den rätta grunden för längesedan bortfallit.
Vi masta här af bry ta vår korta redogörelse för
brödrauniver-sitetets historia. Till dess författare
bringa vi vår erkänsla för det ansträngande arbete,
som de egnat minnena af det lärosäte, hvilket de
sjelfve hafva att tacka för sin bildning. Vi hafva
äfven att fästa uppmärksamheten på den matrikel öfver
Finska universitetets lärare och tjenstemän från 1828
till nuvarande tid, som bildar en fortsättning till
TengstrÖms kronologiska anteckningar. Arbetet gifver
endast en förteckning öfver personerna och konturerna
af deras biografi, men utgör naturligtvis som sådan
ett godt underlag för universitetets historia.
Osökt ställer sig efter läsningen af dessa arbeten
den frågan för läsaren: när skall Upsala universitet
med sina fyra hundraåriga anor, med dessa lysande
namn, som äro dess och fäderneslandets stolthet, af
Messenius, Rudbeckar, Celsier, Benzelier, Ihre, Linné
och Geijer m. fl. få sin historia? Universitetets
stora jubelfest står snart för dörren, ty hvad äro
väl sju år inom vetenskapernas lif? Och för vår del
kunna vi knapt tänka oss den dagen värdigt firad,
utan att universitetet värdigt hedrar sina egna minnen
genom att då hafva upptecknat och framlagt dem for
efterverlden. Men hur skall detta tillgå? Vi frukta,
att värsta hindret ej här, som ofta, skall vara sakens
ekonomiska sida, utan att Axel Oxenstjernas ord här
skola besannas, att visserligen har Sverige ond t
om pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
