Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER.
Hela denna argumentation förfaller dock till
ett intet, om man ej kan bevisa, att det måste
inverka menligt om landtbru-karen hemtar en del af
sin inkomst från annat håll än jordbruket. Ä.r
denna bevisning, såsom vi tro, omöjlig, så
kunna grundskatternas tillvaro ej sägas hafva
något anmärknings vardt inflytande till men för
det lilla jordbrukets utsträckning. Ar detta i
allmänhet fördelaktigare, gifver det en större
vinst, så blir dess öfverlägsenhet ej mindre genom
grundskatterna. - Man skulle till och med kunna säga,
att en af det lilla landtbrukets uppgifna fördelar,
ett intensivare jordbruk, borde, om ock på ett annat
sätt, genom grundskatterna befordras. Dessa nedsätta
ju jordens saluvärde. En köpare af en gifven egendom
och med en gif ven förmögenhet bör då oftare efter
köpeskillingens betalande hafva ett öfverskott att
använda i sitt jordbruk. - Köpes egendomen för skuld,
blir skuldbördan mindre och derföre sannolikt något
lättare att sköta. Möjligheten bör derföre vara
större att anskaffa ett för ett intensivt jordbruk
tillräckligt rörelsekapital.
Af dessa och flera skäl, som finnas utvecklade i äldre
handlingar rörande detta ämne, synas oss kollegierna
hafva full rätt i sin åsigt, att grundskatternas
borttagande påkallas hvarken deraf, att de skulle
utgöra någon orättvisa mot de nuvarande jordegarne,
eller deraf, att de skulle verka förlamande på
jordbruksnäringen. - Att deras borttagande från
statens synpunkt medför betänkligheter, är äfven af
kommittéen visadt.
Och likväl, allt detta oaktadt, torde det ej
saknas vigtiga skäl, som tala för vidtagande
af åtgärder, ledande till ett grundskatternas
slutliga försvinnande. Grefve De la Gardie har i
sin reservation framhållit det obestridliga faktum,
att den nuvarande jordbeskattningen utgör ett föremål
för mycken undran och missnöje, och han tillägger:
»Por staten som för den enskilde måste det alltid vara
fördelaktigt, att en dylik stadigvarande källa till
oro bortskaffas, och att, genom en så vidt möjligt
jemn fördelning af skatterna, deras utgörande sker
villigt och lätt». Den ofvannämnda oron försvinner ej
på andra sätt, än att antingen sjelfva grundskatterna
försvinna, eller ock det blir temligen allmänt
insedt, att deras fortvaro ej är någon orättvisa. En
sådan insigt torde ej vara möjlig att åstadkomma
på blott theoretisk väg, genom tal eller skrift
allenast. Menniskan i allmänhet och bonden i synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
