Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 68. Lefvande last
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■818
Hon skyndade tillbaka till den plats, som hon nyss lämnat.
— Vänta ännu ett ögonblick! bad Hon.
— Var försiktig, Greta! förmanade grefvinnan.
Greta öppnade fönstret, stack ut armen och viftade med sin
näsduk. Så snart hon på detta sätt ådragit sig Folkes och Ragnars
uppmärksamhet, ropade hon så högt, som hon var i stånd att ropa:
— Folke! — Ragnar! Vi äro här. O, rädda, rädda oss!
Lilly är tröstlös.
Äfven grefvinnan Lilly såg och vinkade genom den lilla
fönstergluggen mot den plats af stranden, där de båda vännerna sutto
på sina löddriga hästar.
Så snart Folke fått syn på de fångna fruntimren, utstötte han
ett glädjerop och bad poliserna för Guds skull inte skjuta mot det
lilla fönstret.
Strax därpå sporrade han sin häst och red, utan att bry sig
om den hotande faran, rakt ut i vattnet.
När Danilo såg det, aflossade han genast ett skott mot Folke.
Han hade siktat bra, och kulan skulle också ha träffat målet,
om icke hästen i det afgörande ögonblicket kastat upp hufvudet och
därigenom uppfångat den för Folke bestämda kulan.
Dödligt sårad kastade sig hästen genast baklänges på rygg
och till de fångna kvinnornas förskräckelse försvann han med
ryttaren i vågorna.
Danilo upphäfde ett skallande hånskratt och tog genast sikte
äfven på Ragnar Arlén; ty när denne såg, att vännen Folke med
sin häst sjönk, sprängde äfven han ut i bränningarna i hopp om
att kunna bringa den förolyckade hjälp och räddning.
Men kulan, som skulle bringa honom döden, slog ned i
vattnet strax framför honom.
Poliserna aflossade skott på skott mot piraterna och siktade
därvid hufvudsakligast på den skurkaktige Danilo.
Men blott allt för snart måste de inställa skjutningen, eftersom
afståndet blef så stort, att de ej längre hade något säkert mål och
därför lupo fara att träffa de fångna kvinnorna.
Några poliser kastade ifrån sig gevären och skyndade att bringa
Folke hjälp.
Åtminstone hade Lilly och Greta den trösten att se, det Folke
åter dök upp ur det våta djupet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
