Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 41. Hvar är betjänten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
begifva sig till en järnvägsstation för att därifrån fortast möjligt söka
sin räddning i flykten.
På kommissariens befallning hade äfven grefve Adlerströms
kusk redan blifvit häktad och i all tysthet förd till
ransaknings-häktet.
Genom energiska spaningar lyckades man snart nog
konstatera, att John med en försvarlig kappsäck i handen skyndat i väg
i riktning mot Östra stationen.
Med feberaktig brådska följde polismännen detta" första spår-
Alla häfstänger sattes i rörelse för att fortast möjligt få
flyktingen fast.
Hans signalement telegraferades ut åt alla håll.2
Genom detta energiska förfarande råkade John i en ganska
kritisk belägenhet, ty om den sålunda för hans skull ingångsatta
apparaten endast halfvägs gjorde sin skyldighet, så kunde det inte
slå fel, att han snart blef anhållen och tagen i säkert förvar.
Östra stationen besattes, så fort sig göra lät, af polis, som
genomletade hela stationshuset och noga granskade hvarje
ankommande resande.
Dessa spaningar förblefvo dock tills vidare utan resultat. —
John hade i själfva verket haft för afsikt att begifva sig till
Östra stationen.
Som vi veta, hade han af grefven fått i uppdrag att på
järnvägsstationen söka finna grefvinnan Lillys spår, men det var inte
alls på Östra stationen han skulle höra sig för, ty därifrån hade
hon säkerligen icke afrest.
Men John var inte alls mån om att uppfylla det löfte, som
han gifvit grefven. Hvad bekymrade honom nu grefven och
dennes fru?
Utan ringaste samvetsskrupler gaf han tusan i löftet och tänkte
uteslutande på sig själf.
Han halfvägs sprang i riktning mot stationen och märkte inte
alls, att en bekant, som mötte honom, redan på långt afstånd
observerat och känt igen honom.
Han ville också utan vidare skynda förbi mannen, som var
något slags rättstjänare och nu bar uniform.
Men just som han tänkte göra det, grep honom den andre
Lilly I. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
