Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en miniatyrbar utgjorde det huvudsakliga
möblemanget. Två unga herrar höllo på att krita sina köer
och besvarade Forrests hälsning.
»God morgon, mr Naismith», sade han i skämtsam
ton. »Är det så ni samlar stoff till Fåravelstidningen?»
Naismith, en trettioåring med glasögon, smålog
generad och visade på sin kamrat.
»Wainwright ville nödvändigt ha sig ett parti»,
förklarade han.
»Vilket betyder att Lute och Ernestine ännu måste
sova oskuldens sömn», skrattade Forrest.
Unge Wainwright ämnade besvara piken, men innan
han hunnit uttala de ord han hade på läpparna
fortsatte hans värd sin väg och kastade till Naismith en
fråga över axeln.
»Vill ni följa med halv tolv? Thayer och jag fara
ut i bil för att se på Shropshirefåren. Han vill ha
ungefär tio vagnslaster får. Ta er kamera med
er. Har ni träffat Thayer i dag?»
»Han kom in för att äta frukost just som vi gingo»,
inföll Bert Wainwright.
»Säg till honom att hålla sig färdig halv tolv om
ni träffar honom. Ni är inte inbjuden, Bert... av
barmhärtighet. Då äro flickorna säkert uppstigna».
»Men ta med er Rita», bad Bert.
»Kommer aldrig i fråga», svarade Forrest i dörren.
»Vi fara ut i affärer. För resten kan man inte rycka
Rita ifrån Ernestine med domkraft.»
»Det var därför jag ville se om ni kunde det»,
smålog Bert.
»Lustigt att unga herrar aldrig sätta värde på sina
systrar». Forrest stod kvar ett ögonblick. »Jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
