Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anklagelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När klockan var fem, ringde prästen på sin klocka och
bad, att man skulle sätta in en bricka med smör och bröd
och tre glas mjölk i förmaket.
Eftersom han särskilt hade sagt till om bara tre glas,
förstod prästfrun, att det inte var meningen, att hon skulle
komma in och hålla sällskap, utan hon satt kvar i saln och
sydde, tills hon hörde, att prästen och gästerna var inkomna
i förmaket. Då la hon ner sömmen och gick ut i köket.
— Kom med mig! sa hon till lilljänta. Jag skulle ha ut
pastorns söndagskläder och få dem borstade, för det är ju
söndag i morron, men jag har inte kunnat gå in i rummet.
Vi ska försöka om det kan gå för sig nu, medan de äter
aftonvard.
De gick på tå genom förstun, och prästfrun öppnade
dörrn till prästens rum så tyst, att det omöjligt kunde störa
dem, som satt i förmaket. Likaså försiktigt öppnade hon
dörrn till klädskåpet.
— Stig nu in där, viskade hon till lilljänta, men var tyst
bara!
Lilljänta steg in i skåpet, men med detsamma sköt
prästfrun till dörrn.
— Nu kommer de! Du får bli kvar så länge där du är!
sa hon i dörrspringan. Och lilljänta hörde hur hon smög
sin väg.
Lilljänta blev förstås stående orörlig, fast hon inte kunde
märka, att någon av de andra kom in förrän en god stund
efteråt.
Men om prästfrun hade passat på att stänga in lilljänta
i skåpet för att få veta vad de främmande hade för ärende,
så hade hon gjort sig onödigt besvär. För nu lät prästen
kalla både henne och prästdottern in i rummet, och till och
med den gamla fru Beata från brygghusflygeln blev
efterskickad.
När de kom in, stod förvaltarn på Henriksberg med
armarna i kors över bröstet och stödde sig mot prästens
stora bokhylla, och fruntimret, som han hade haft med sig,
satt i den lilla hörnsoffan. Hon var herrskapsklädd, men
hade alltför stora och grova händer för att kunna vara av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
