- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
273

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GEADIN OCH DOBER I SVERIGE 1741.

mande land. Under dessa kom han också till Herrnlmt i afsikt
att skaffa sig närmare kännedom om därvarande stiftelser. Här
blef han vunnen för brödraförsamlingen.

I sällskap med en tysk trosfrände, Martin Dober, begaf
sig denne man åter till sitt fädernesland på hösten 1741. såsom
han uppgifver för »att besöka mina vänner och anhöriga, men
i synnerhet min ålderstigna moder» 1). Men därjämte hade de
båda männen i uppdrag att såsom herrnhutiska emissarier sätta
sig i förbindelse med ledande män i svenska kyrkan för att
meddela dem tillförlitliga upplysningar om brödraförsamlingens
lära och författning. Öfver Hamburg ankommo de till
Göteborg, hvarest de uppvaktade biskop Jakob Benzelius med
begäran för Gradin att få predika därstädes, hvilket dock ej kunde
beviljas honom, då han gaf sig till känna såsom herrnhutisk
präst. Emellertid fortsatte de resan till Upsala, hvarest de
till ärkebiskop J. Steuchius framlämnade ett till honom
med-fördt bref från de herrnhutiske biskoparne Polykarpus Müller och
J. Nitschmann. Gradin bemöttes med vänlighet af
ärkebiskopen. Dennes sjukligliet tillät honom dock icke att ingå i några
vidlyftiga förhandlingar med dem. I Stockholm, dit de båda
emissarierna sedan begåfvo sig, kom Gradin i beröring med
dåvarande konsistorii preses, d:r Alstrin, hos livilken en Gr ad ins
broder var adjunkt. Afven Stockholms konsistorium, till hvilket
han fått anledning att inlämna en berättelse om sitt inträde i
den böhmiskt-mähriska församlingens tjänst och sin
trosbekännelse, visade sig honom bevåget. Han förklarar i nämnda
skrif-velse brödraförsamlingens lära stå i fullkomlig
öfverensstäm-melse med den evangeliskt lutherska, och att, livad i afseende
på kyrkotukt och själavård skiljer den förra församlingen från
den lutherska kyrkan, icke står i strid mot Guds ord. utan
fastmer stöder sig därpå.

På grund af denna bekännelse fick Gradin konsistorii
till-låtelse att predika, »det jäg ock genom Guds nåd gjorde på några
ställen i kyrkor och hos herrskaper», berättar han härom2). Hade
man förut hyst misstankar angående hans renlärighet,
nedtystades dessa, och han visste att under sitt korta uppehåll i staden
skaffa sin- vänner både bland de ledande männen i samhället

O 1

1) Se nedre just. rev:s prot. d. 19 Dec. 174-8. 2) N. just. rev:s prot. d.
19 Doc. 1748.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free