- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
245

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den anklagade borde på viss tid suspenderas från sitt ämbete.
3Ied dem förenade sig kommissionens ordförande, presidenten
Scheffer, liksom biskop Lundius, hvilken varit frånvarande under
största delen af rannsakningen. Ett par af lekmännen ansågo,
att lian borde fa en tjänlig föreställning och åtvaming, de
öf-riga tre ledamöterna frikände honom helt och hållet.
Plurali-teten var sålunda för, att han på något sätt bestraffades, genom
suspension eller varning. Emellertid blef kommissionens dom
helt och hållet frikännande. Möjligen höllo de, som påyrkat
varning, ej så strängt därpå. I frikännelsedomen heter det, att
då Tollstadius »hvarken kallsinnigt uingåtts med de dippelska
villfarelsernas dämpande eller själf af dem i någon måtto varit
besmittad och än mindre anten enskildt styrkt någon till
Dippels lära, den samma försvarat och med Guds heliga ord
kon-ciliera sökt eller offentligen i sina predikningar drifvit sådana
villfarelser, som mot vår salighets grund strida», ej heller i öfrigt
förbrutit sig mot religionsstadgarna, utan fastmer förhållit sig
som en rättskaffens Kristi tjänare, ansåg kommissionen skäligt
att helt och hållet frikänna honom, och det så mycket mer,
som han såväl i mindre justitierevisionen som inför
kommissionen aflagt en med Guds ord enlig trosbekännelse, hvarigenom
han vederlagt de falska beskyllningar för grofva villfarelser,
som utspridts mot honom.

Om denna frikännelsedom yttras i det arbete, som delvis
legat till grund för föregående framställning: »Med rätta har,
såsom oss synes, Tollstadius blifvit frikänd från anklagelsen att
hafva omfattat Dippels lära, enär för denna anklagelse giltiga bevis
saknas». Men å andra sidan framhålles, att flera
omständigheter gifva stöd för den förmodan, att den anklagade ej varit
helt och hållet oberörd af Dippels villosatser, eller att han
stått, såsom Volter säger, »in statu tentationis et scrupuloso».

Vi hafva redan nämnt, att utom Tollstadius åtskilliga
andra personer blefvo inställda inför kommissionen såsom
misstänkta för samma villfarelse. De fleste af dem läto dock på
kommissionens föreställningar förmå sig att af säga sig allt
kät-teri. De däremot, som icke läto rätta sig, hänvisades till
konsistorium för att i enlighet med k. brefvet af den 27 Juni 1 (2<S
mottaga undervisning och varning. Förutom desse förhördes i
konsistorium under den närmast följande tiden åtskilliga andra
såsom beryktade att vara smittade af dippelska läror. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free