Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknades, Han tycktes vilja verka bestämd, en man
med ledaregenskaper, en satans karl.
Man satte sig till bords och soppan serverades. När
Klingenbaum äntligen fört en sked till sina
morrhårsprydda läppar, rynkades hans panna, han lade ned
skeden med en smäll, spände ögonen i frun och sade;
— Augusta! Soppan är ju kall!
Blixtsnabbt reste sig Augusta från bordet och gick
in i förmaket, stängde dörren efter sig och gläntade
på den efter en sekund. Hon tittade ut genom
dörrspringan och sade:
—Axel!!
Tonen krävde ögonblicklig lydnad, den var icke att
missta sig på. Under gästernas ansträngda försök att
åstadkomma en otvungen konversation reste sig Axel
och gick in till makan. Nu sutto alla med öronen på
helspänn och plötsligt viskade tullförvaltarns fru:
— Herre Jösus, dom slåss!
Dörren öppnades och ut steg fru Klingenbaum med
ett egendomligt leende kring munnen. I hennes
kölvatten kom postmästarn. Hans ena kind var högröd
och han jämkade energiskt på kragen, som om någon
oordning i klädseln förorsakat hans utkallande.
Bordssamtalet kom hastigt i gång igen.
Men postmästar Klingenbaum sade under sitt långa
äktenskap aldrig mera, att soppan var kall. Ty han
fick aldrig säga något mera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
