Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Resebeskrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skildrar som han och förmår omedvetet förvandla en uppradning af sakuppgifter till lefvande bilder. Linné hade icke blott bevarat sin ynglingaaktiga, ursprungliga och mottagliga själ, han hade också i sitt uttryck den själftillit och den naturlighet, som känneteckna storheten.
Gången af dessa resor är alltid en och densamma. På våren eller i försommarens början begynner Linné färden och lämnar med en glädje, som återklingar i resornas ingångsord, böckerna och studierummet, för att återvända i augustis midt, vid skördetiden. Med de första gröna bladen, vårlöken och blåsippan, begynner hans resa i naturen och slutar med de fyllda axens bärgning. Den omfattar sålunda nordens fröjdetid, det nordiska årets högtid, och den nordiska sommaren omsluter alla reseskildringarna med sitt sus och solspel. Den lilla vårskildring, med hvilken den första af dessa resor — Ölands-Resan — inledes, är klassisk och får icke saknas i en studie öfver Linné som diktare, fast den är inryckt i så många böcker. Det är den uppsvenska våren, sådan vi minnas den med saknad från barndomen och tänka på den med vemod som gamla :
“15 Maji. Stockholm reste vi ifrån i den behageligaste vårtiden, kl. 11 förmiddagen. Solen sken klar och luften var något kulen.
Våren som ej bör mätas efter Calendarium, utan efter climatet och värmen, var så vida kommen att Lönnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>