Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människans dolda krafter, av överläkare John Agerberg - Dolda krafter på gott och ont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människans dolda krafter
289
domens outrotliga lust för spänning och äventyr. När man ser
vilken magnetisk dragningskraft flyget, det farligaste av
alla yrken, utövar på den moderna ungdomen, behöver man
inte vara i tvivelsmål om vad saken gäller. Om inte faran
vore, kan man vara säker om att lockelsen inte heller skulle
vara så stor.
Varpå beror det att människor i alla tider frivilligt sökt upp
faror av olika slag, även när det inte varit alldeles
nödvändigt? Zigenarna lära ha ett gammalt ordspråk, som säger, att
ett liv utan fara är tommare än ett liv utan kärlek. Även om
vi nordbor ha ett kyligare temperament än zigenarna, kunna
vi nog inte neka till att sanningen i detta ordspråk gäller
även för oss. Den, som aldrig får uppleva någon verklig fara,
kommer till slut att känna sig som en slätstruken och
mindervärdig individ. Han känner sig ha gått miste om något. Han
har aldrig riktigt fått erfara vad det vill säga, att som det
heter »leva livet». Det finns väl knappast något, som folk
är så angelägna att stoltsera med inför varandra, som
genomgångna faror. Den, som sett döden i vitögat, blir en intressant
person och får något av hjältegloria över sig. Han blir för
omgivningen något mera än han skulle vara, om han inte
hade denna hjältegloria att lysa med. Åtminstone en god del
av farans tjusning ligger otvivelaktigt däri, att vi i farans
stund känna hur eljest dolda krafter inom oss mobiliseras,
så att vi liksom ryckas upp till ett högre plan och leva med
större intensitet.
En annan form av eggelse, som den normala
genomsnittsmänniskan söker, är den som hör ihop med erotiken. I sina
bästa former är även erotiken en källa till kraftanspänning
och kraftutveckling, som kan lyfta personligheten upp på ett
högre livsplan. Men samtidigt är den ju en ganska farlig lek,
som kan bli orsak till mycken olycka. Kärleken och döden
äro de två prövostenarna, mot vilka människorna stöta sina
pannor blodiga, har den förut citerade Carl G. Laurin sagt.
Detta yttrande ger oss i ett nötskal det dramatiska stoffet till
de dolda krafternas problem. De djupast liggande
drivfjädrarna ha vi att söka i våra mest ursprungliga instinkter: själv-
19. — Levnadskonstens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
