Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur personligheten bygges upp. Betraktelser över mångfald och enhet, av professor John Landquist - Mångfaldens försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur personligheten bygges upp
11
inför en mångfald olikartade intryck och uppgifter. Det har
sin riktighet med Arkadien. Men på allvar kan man inte ställa
upp det enhetliga men tillika erfarenhetsfattiga livet som
ideal. Mänskligheten skulle ändå inte lyssna till denna
maning. Biskop J. O. Wallin fantiserade sliten av ämbetssysslors
möda och mångfald under åratal om ett litet
kyrkoherdeboställe i Dalarna men samtidigt steg han alltjämt i graderna
och åtog sig allt större värv. Vidgandet av gränserna är
överhuvud en intelligensens naturprocess, mot vilken kulturtrötta
lyckospekulationer intet förmå. Den intelligenta människan
är mer vaken inför omgivningen, får snart vidare fält för
iakttagelse, ställer sig större mål än den mindre intelligenta
och råkar just därför också ut för svårare konflikter. Den
psykiska utvecklingen består till en viktig del i nedbrytandet
av gränser och ställandet av nya mål, varmed harmonien
kan komma att ligga i vida fältet.
Konflikt är sålunda nödvändig för en persons utveckling.
Det gäller särskilt konflikten mellan en personlighets mål
och hans nuvarande ställning eller mellan hans mål och hans
nuvarande kompetens. Sådana konflikter sporra individen till
övervinnande av motsatsen mellan mål och realitet och
därmed till vinnande av en harmoni i större stil.
Det passar inte ungdomen att gå i kloster och att i förtid
avskilja sig från världen för utbildning till en speciell
uppgift. Hela landets kultur skulle lida av en allmänt genomförd,
tidig och ensidig yrkesuppfostran. Det gagnar tvärtom den
ungdom som har krafter för sådan ansträngning att gå fram
på bred front och göra sig en vid erfarenhet, innan det egna
verket kallar. Det skall sedan visa sig att den får gagn av
både det ena och det andra den inhämtat. I gynnsamma fall
leder naturen själv den unge varsamt till hans bestämmelse.
Det var Goethes erfarenhet och tanke. Han kastade sig som
pojke och yngling, hungrig på kunskaper om världen, över
mångfaldiga disparata studier. Men till slut kom allting att
gagna hans verksamhet som författare. Bland annat studerade
han också under gymnasieåren med iver hebreiska och gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
