Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden, 1772-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
archiater och har författat en mängd strödda
uppsatser. — Schultz. v. Schultzenheim, läkareson,
reste till England i afseende på koppympningen och
barnförlossningsvetenskapen, inrättade 1773
barnbördshuset, der han blef första läkare, införde nya
instrumentala förlossningssätt, blef till slut
archiater och preses i Collegium Medicum. Han var
äfven financier och skref i Svenska rättstafningsläran
samt klena tragedier. Stor kirurg var läkaresonen
och brigadläkaren P. af Bjerkén, död 1818. —
Bland öfriga läkare märkas Joh. Lor. Odhelius,
medicinalråd, ögonläkare, som skref mycket från 1766,
bland annat 48 rön i V. Ak. H.; fältläkaren Er.
Odhelius från Vestergötland; bröderna Joh. And.
och Adolf Murray, den förra professor i
Göttingen, en stor farmaceut, som på Tyska öfversatte
Rosensteins, Schultzenheims, Bjerkéns och Ol. af
Acrels arbeten; den sednare 1774 den första
anatomie och kirurgie Professorn i Upsala, skref disp.
och rön; Professorn i Åbo G. E. v. Haartman
sedan 1781; A. J. Hagströmer, Linnés lärjunge,
professor i Stockholm, fältskär, verkande för
Carolinska institutets inrättning och Garnisionssjukhusets
uppbyggande; S. ÅA. Hedin, Linnés lärjunge,
medicinalråd, död 1821, en productiv compilator;
Arvid Faxe, amiralitetsläkare i Carlskrona, död 1793,
skref om helsovården på flottan och läkarebok för
landtmannen; Lector A. J. Segerstedt i Strengnäs
skref äfven en läkarebok 1797; N. Dahlberg,
läkareson, lifmedicus hos Gustaf III, bergsråd; P.
Dubb, läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i
Götheborg, som 1781 utgaf samling af rön.
Medicinal-lagfarenheten bearbetades af
Kernander 1776 och Prof. Gadèelius 1804. —
Veterinärvetenskapen infördes i Sverige af P. Herrnqnuist,
bondeson från Vestergötland, som reste på Linnés
råd till Lyon, att lära veterinären, afslog anbud att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
