- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
365

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1860

och stockholmstyper.

Mdngelskan.

Mångelskan.

— Mången gör större eller mindre
affärer än mångelskan, men ingen sliter
så ont i sin rörelse som hon. Hennes
salubod är merändels torget med kullersten
till golf och himlen till tak. Man har
äfven mångelskor vid ett och annat
gathörn, men dessa förhålla sig till de
förra, som minuthandlaren till grossören.
De sälja blott pepparkakor, smörbakelser
och sämre frukter, under det att de andra
omsätta alla fruktträdgårdens alster. I
ordets fulla bemärkelse blottställda för
sommarens brännande sol, höstens
regnskurar och vinterns köld, är det
förlåtligt om de förlora de gracer som äro det
täcka könet medfödda. De äro ganska
barska, icke goda att ordvexla med och
rådligast är att fly eller stoppa till
öronen, när deras hesa, men icke mindre
kraftfulla stämmor ljuda öfver torget.
De hafva också — så påstå de — skäl
till sina utbrott. »Värre än väder och
vind», säga de, »är att ha att göra med
oförståndiga pigor och med unga
matmödrar som äro än oförståndigare, för
de pruta på en knippa rädisor, liksom
de hos Medberg pruta på en sjal».

förmåga hos dem ännu finnes qvar. En
och annan af dem torde dock ha skådat
bättre dagar och har kanske något minne
qvar af dem, så framt icke den blytunga
tjenstgöringen qväft detta, liksom så
mycket annat af hvad som utgör
men-niskan. För några år sedan såg man
»prinsens gubbar», trots uniformen, tigga
vid gathörnen, men nu ser man dem
sällan, hvilket torde utvisa, att de ha
det bättre nu än förr.

»Prinsens gubbar.»

»Prinsens gubbar.»

Så kallas de afskedade och utfattiga
soldater af Stockholms garnison som på
militärförsörjningsanstalten intagas. Huru
de fått detta namn, känna vi ej; men
säkert är att de höra under Stockholms
kommun och dess stadsnämnd, som
emottager några obetydliga bidrag af
Vadstena Krigsmanshuskassa och
Konungens hospital, uppgående till ungefär
1,000 rdr. rmt. Denna försörjningsanstalt,
som ofta ombytt lokal, kommer att
förläggas till nya Allmänna
försörjnings-huset å Kungsholmen.

Få menniskoklasser förefalla oss så
beklagansvärda som dessa stackars
soldater, hvilka, sedan de på det ihärdigaste
trälat i garnisonstj enst, bestämdt den
mest tråkiga och andefattiga i verlden,
och trampat på gärdet eller kaserngården,
stått på post dag och natt i regn eller
snö, i solbadd eller köld, slutligen måste
lemna tjensten, utsläpade innan de fyllt
sitt 40:de år och utan att ha lärt något,
hvaraf de ens i ringaste mån kunna
lif-nära sig. De hafva icke de gamla
invalidernas minnen att uppfriska sig med, ty
Petter Myndes backe år 1838 och
Stor-kyrkobrinken år 1848, der en och annan
måhända varit med, kunna svårligen
bjuda på några lagrar. »Prinsens gubbar»
bära ett slags uniform, den de säkerligen
icke göra sig mycken glädje af att
värdigt uppbära, så framt någon reflexions-

Schdaren.

Schåaren.

— Tyska ordet schauen (kika) är
upprinnelsen till benämningen schåare eller
brokikare, emedan de för det mesta
hålla till vid Skeppsbron eller
brobän-karne vid skeppsvarfven, för att söka ett
tillfälligt arbete. Schåaren förhåller sig
till sjömannen, ungefär som schakalen
till lejonet, lefvande af de smulor denne
lemnar efter sig. Han antager också en
sjömans skick och åtbörder och affekterar
med denne jemnlikhet, som han sällan
kan uppbära; han har alla en sjömans
fel, men få af hans förtjenster. Också
betraktas han af denne med en viss
medömkan och rättmätig öfverlägsenhet.
Schåaren är behjelplig vid lastningar,
lossningar, fartygens förhalningar,
reparationer, der egentlig s. k. sjömaning icke
kommer i fråga. När ett fartyg skall
lägga till vid kajerna, är det schåaren
som uppfångar den utkastade linan och
gör fast. Han kan ibland förtjena rätt
bra, men är icke en af dem som lägga
af och vi behöfver väl icke omnämna
att hela förtjensten stannar på krogen.

Till schåareklassen räknas äfven de
s. k. »sumprunkare». Dessa tillhandagå
fiskköpame i våra hamnar, och deras
förnämsta åliggande är att hålla de båtar
eller sumpar, hvaruti fisken förvaras, uti
ständig vaggning, på det att fisken icke
måtte dö innan den kommer på
fiskbrädan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free