Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8o
är mera arbetskrävande och därför dyrbar
men medför i gengäld ökat utbyte och säkrare
utfall av önskade bredder.
I kantverket, som består av 2
parallella cirkelklingor, vilkas inbördes avstånd
regleras medelst en spak, skarpkantas
såggod-set, där detta ej redan skett vid fyrskärning
i ramen.
Sågverket är i största utsträckning försett
med mekaniska transportanordningar för virke
och avfall, såsom transportband av olika slag
samt drivna rullar. Å dylika, anordnade i
sågens längdriktning, föres utfallande virke
till den utanför såghuset anordnade
sorteringen, där det skiljes med hänsyn till
bredd, tjocklek och stundom kvalitet och
därvid lastas på vagnar, som föra det till
brädgården för förvaring och torkning, vilket
senare stundom sker i s. k. torkhus (se
Torkning). Vid ramar och kantverk
uppkommande bakar och ribb böra i största
möjliga utsträckning medelst klyvsågar
och kaptrissor bearbetas till små virke
av olika slag, såsom stav, läkt,
lådbrä-der, kvastämnen, laths
(revete-ringsribb) o. d., varefter återstoden användes
vid kolning eller pappersmassefabrikation.
Till ett större sågverk hör även ett h y
v-1 e r i med maskiner för såväl bräd- som
list-hyvling med därtill hörande klyvverk och
kap-sågar. En modern hyvelmaskin hyvlar en
bräda samtidigt på bägge sidor och förser
den därjämte med spön t, fas eller list.
Virket skall före hyvlingen vara torrt och
lagras efter hyvlingen i särskilda skjul.
I brädgården upplägges virket till
torkning i staplar (stabbar), vilka för
transportens och utluftningens skull anordnas
i regelbundna kvarter, skilda åt medelst
längs-och tvärgående gator, försedda med rälsspår.
Vanligen läggas 4 staplar i bredd mellan varje
spårsystem, så att virket från varje spår endast
behöver bäras 2 staplar i djupled. I större
brädgårdar sker staplingen stundom medelst
elektriskt drivna kranar. För ernående av
en god uttorkning upplägges virket å stadigt
byggda 2’ höga stabbfötter samt
inlägges i den 20’—30’ breda stabben med noga
avpassade 3—4 tum stora mellanrum i sidled
(s. k. särning), varjämte varje lager skiljes
åt medelst strö, som antingen utgöres av
den dimension, som för tillfället staplas,
eller ock av särskilt sågat virke av 1"—1 1/2"
x 2" gran, vilken i betydligt mindre
utsträckning än tallen är utsatt för angrepp av
blåyta. Vid stabbläggningen tillses, att alla
plankändar sticka lika långt ut, emedan de
enstaka utskjutande taga stor skada genom
söndersprickning. Då stabben nått en höjd
av omkring 20’, förses den med tak av sämre
bräder eller särskilt hopsatta lämmar. När
virkets fuktighet nedgått till omkring 30 %
(skeppningstorrt virke), vartill sommartid
åtgår 3—4 veckor, kan det skeppas eller eljest,
för vinnande av utrymme, klossläggas
i bunkar utan särning eller strö. Före
skeppning undergår det noggrann j u s
t*e-r i n g, varvid för stor v a n k a n t, röta,
sprickor, kvistar och andra tekniska
felaktigheter, där så ske kan, bortkapas samt virket
i övrigt noggrant kapas i jämna längdmått.
Samtidigt undergår det en sista noggrann
sortering och förses i ändarna med
kvalitetsmärken i röd färg.
Sågutfall. Mängden färdigjusterat virke
brukar uppgå till 65 ä 70 % av timrets
topp-mätta kubikmassa. Återstoden fördelar sig
ungefär sålunda: Justeringsändar 12 %,
virkets krympning 5 %, sågspån 9 %, och
resten annat sågavfall såsom ribb och bakar.
Sortiment. Sågat virke uppdelas
med hänsyn till tjocklek och bredd i
plankor, med minst 2 tums tjockl. och 9 tums bredd,
battens, > > 2 » > » 4—8 > > ,
bräder > >1/i> * » 4 . > ».
Förutom dessa huvudgrupper förekomma
ett flertal speciella benämningar, såsom
scantlings, varmed egentligen förstås
dimensioner under 4 tum, t. ex. 2" x 3",
3" x 3"> 3" x 3 1U"> 3V2" x 3 1U"’> men
stundom avses härmed dimensioner av 2 tums
tjocklek med bredderna 3—5 1/2 tum.
Plan-c h e 11 e r äro bräder av 4, 4 1/2, 5 tums bredd.
D e a 1 s är en annan benämning för plankor.
Förskalningsbräder äro vankantiga,
sämre ytbräder. Med läkt, list, ribb
o. d. menas virke om mindre dimensioner än
de ovannämnda.
Såggodsets tjocklek och bredd mätas alltid
i engelskt mått och vanligen även längden,
som kan variera mellan 6 och 25 å 27 fot. Vid
virkesförsäljning stipuleras vanligen en viss
medellängd av omkring 16’ för plankor och
14’—16’ för battens och bräder. 6—8 fots
längder benämnas s t u a g e och betinga
blott 2/s Pr^s- Försäljning sker per
standard (std) om 165 e. kbf. = 4.672 m3.
Detaljförsäljning sker per kbf., löpfot eller
löpmeter.
Med hänsyn till förekomsten av vankant,
röta, kvistar, sprickor, blåyta och annan
missfärgning sorteras virket i 6 kvalitetsklasser.
I. första sort) 1
IIL tredje > [osorterat, (o/s.)} sågfallande.
IV. fjärde y |
V. femte > , utskott J
VI. sjätte * , sämre utskott eller vrak, skeppas ej.
Hyvlat virke får vara 1/8" tunnare
och 1/4" smalare än det nominella måttet,
varigenom man trots spånförlust kan klyva t. ex.
en ohyvlad 1 tums bräda till 2 st. hyvlade
1/2". Det sorteras i 3 klasser I, II, III, av vilka
I—II sammanslås för gran. De vanligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
