Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stackfot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1040
plåtar, som fästas med långa järnnålar, eller
med halmlockar, som man, börjande nedifrån,
insticker i rostets sidor, innan ännu stacken
satt sig, för att de skola fästa bättre vid
sammanpressningen .
Stackfot. Se Stack.
Stacksättare. Det av gammalt och ännu
rätt allmänt använda sättet att vid stackning
av stråfoder och otröskad säd upplassa dessa
med handredskap kräver mycket tidsödande
och dyrbart människoarbete. För att spara
detta användes olika mekaniska
stackningsapparater. En sådan av amerikansk modell,
avsedd att användas vid hös stackning ute
på fältet direkt från hösträngen, består av
en bred lyftram, som upptill är försedd med
en spj älgaff ei för höets mottagande och
nedtill är med tappar svängbart fästad vid en
stadig bottenram. Medels en släpräf sa av
samma bredd som lyftramen föres höet upp
på dennas på marken liggande spj älgaff ei,
och därefter svänges gaffeln medels en över
block löpande lina upp, så att höet avlassas
över stacken. Dessa apparater, som börjat
tillverkas vid Helliden i Västergötland, hava
ännu icke fått någon vidare användning i
Sverige.
Vanligare äro elevatorer, som
utgöras av en av två kedjor och tvärlister
bestående ändlös 1.2—1.4 m. bred bana, löpande
ovanpå en botten, som ställes lutande mot stacken.
Dylika elevatorer kunna vara anbragta vid
tröskverk, från vilkas skakare halmen då
direkt föres upp på stacken, eller ock vara
fristående och drivas med en vandring.
Stag g. Se Borstgräs.
Stakegård. Se Fiskeredskap, III.
Stall. Se Häststall, Stallbyggnad.
Stallapotek. Då en tidig behandling alltid
är till fördel för sjukdomars utgång oGh vissa
sjukdomar förlöpa så hastigt, att ett
omedelbart ingripande kan vara nödvändigt, böra
vissa läkemedel och instrument alltid finnas
till hands. Ett lämpligt s., beräknat för en
mindre besättning, bör innehålla följande:
terpentinolja 500 g., glaubersalt 800 g., eter
30 g., tillsammans med rovolja 300 g.;
kräksalt 12 pulver på 2.5 g. vartdera; en
pulverblandning av gentiana- och kalmusrot, 100 g.
vardera, och karlsbadersalt (konstgjort) 300
g.; krita (slammad) 200 g.; antifebrin 3 pulver
a 10 g.; svavelsyra t kinin 3 pulver a 10 g.;
sublimat 10 pastiljer ä 1 g.; kresolsåpa 300 g.;
borsyresalva 100 g.; blytannatsalva 100 g.;
jodoformborsyrepulver 20 g.; alun 200 g.;
blysocker 100 g.; jodsåpa 100 g.;
kamferli-niment 150 g.; samt följande instrument:
febertermometrar, struprör, trokar, kroksax,
2 mjölkrör, skölj kanna rymmande omkr. 5 1.,
ett par paket renad bomull, några
kambrik-lindor och 1 m. vaxtaft eller oljeduk, några
ligaturnålar och ligätursilke. E. N—m.
Stallbyggnad. De viktigaste
ekonomibyggnaderna vid en lantgård äro djurstallarna.
Man måste därför, när det gäller
nybyggnader, tillse, att de erhålla ett efter rådande
förhållanden lämpligt läge med hänsyn till
befintliga byggnader, terrängförhållanden etc.
Framför allt måste djurstallarna erhålla ett
torrt och friskt läge och helst ligga på en
mindre höjd samt om möjligt ha skydd mot
nordanvind. Sumpiga, vattensjuka eller lågt
belägna platser böra noga undvikas. Då
körbana anordnas till skullen, händer det dock ofta
att byggnaderna, för att bekvämare
uppfarts-broar skola erhållas, just förläggas till en låg
plats. I dylika fall får man ofta se
djurstallarna förlagda mellan ett par berg, så att
grund-och dagvatten rinner mot byggnaden, och då
ofta blir svårt att avlägsna därifrån.
Djurstallarna äro de ekonomibyggnader, som äro
mest krävande beträffande det mänskliga
arbetet. Här utföres ett dagligt arbete under
största delen av året, varför det är synnerligen
viktigt att här få anordningar, som i möjligaste
utsträckning inbespara eller underlätta den
mänskliga arbetskraften. Varje onödigt långt
avstånd eller obekväm väg för transport av
foder, produkter etc. åstadkommer tidspillan
och ökad kostnad. Därför bör framför allt
ladugården, där det mesta stråfodret förbrukas,
sammanbyggas med logbyggnad eller
foderlada, där stråfoder förvaras. S. k.
lånter-n i n h u s, med öppet rum upp till
yttertaket och lanternin vid takåsen, kommo något
i bruk på 1880-talet, men då de visat sig svåra
att hålla varma och fuktfria samt ha en
onödigt invecklad takkonstruktion, byggas sådana
icke numera. Dessutom måste även tillses,
att utgödslingen blir så bekväm som möjligt.
Mot sammanbyggnad av djurstall och
foderlada göres ofta den anmärkningen, att
eldfaran härigenom ökas. Detta kan ju
visserligen icke förnekas, men med hänsyn till
nuvarande höga arbetskostnader måste man
framförallt ordna det så, att det från
driftsynpunkt blir fördelaktigt, och då härtill
kommer, att man numera bygger solidare och
följaktligen mera eldsäkert än förr, är risken
icke så stor, som den kan förefalla. Vid större
anläggningar kan man mellan djurstall och
foderlada som säkerhetsanordning uppföra
en brandmur. De öppningar, som på grund
av fodertransporten måste finnas i muren,
förses med plåtbeslagna portar. En synnerligen
viktig sak vid förebyggande av eldfara, som
dock mycket ofta förbises, är ytterdörrarnas
anordning. Dessa placeras icke sällan
felaktigt, vilket i högsta grad försvårar, ja till och
med omöjliggör stallets snabba utrymmande.
Om djurstall t. ex. uppföras i kuperad terräng,
blir lätt följden, att vid ena sidan blir ett stup,
varför djurens utsläppande icke kan försiggå
från denna sida, utan endast från den
motsatta. Det kan då lätt vid inträffad eldsvåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
