- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
424

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödselvattenpump ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

Stråsäd . . . Trindsäd . . Rotfrukter .
Jord:

Mager
Medelgod
Mycket god |

dt
ge
dt
ge
dt
ge

6-8
5 8o—ioo
18—25
10 26-35
12
8
130
35 15 45
16 10 160
45 1 20
55 1

För gräs kan man räkna med samma ge-tal
som för stråsäd, för klöver med samma som
för trindsäd och för potatis samma ge-tal som
för rotfrukter.

Sedan ge-innehållet i hela skörden beräknats,
subtraheras härifrån det antal ge, som kan
antagas, erhållas i skörd från ogödslad jord,
varefter fördelning av gödselkostnaden sker i
förhållande till ge-innehållet i den på detta
sätt beräknade skördeökningen för varje
gröda. Härvid måste emellertid särskild
reduktion göras för baljväxter på grund av deras
kväveupptagning ur luften. Vanligen beräknas,
att 50—t00 % av deras kväveinnehåll
upptagits ur luften. Ä bättre mull- och torvjordar
måste man även taga hänsyn till, att en större
del av skördens kväveinnehåll härstammar
från jordens eget näringsförråd än å
mineraljord.

Då konstgödsel användes jämte
kreatursgödsel, kunna kostnaderna för denna fördelas
efter samma grunder, d. v. s. kostnaderna för
båda adderas och summan gödselkostnader
fördelas efter det i skördeökningen bortförda
antalet ge för varje gröda. Endast vid
användning av salpeter, vars efterverkan ju är ringa,
torde det vara riktigast, att den direkt gödslade
grödan får bära hela kostnaden.

Fodermedels gödselvärde. Även
om vid val av fodermedel priset i förhållande
till näringsvärdet är avgörande, får
fodermedlens gödsel värde ej helt förbises. En avsevärd
del av deras innehåll av växtnäringsämnen
ingår nämligen i spillningen och kan sålunda
komma till nytta med gödseln. Ett exakt
fastställande av fodermedlens gödselvärde
låter sig emellertid knappt göra. Dels växlar
detta mycket med djurslaget,
produktionsriktningen och utfodringens riklighet, i det att,
beroende på dessa faktorer, en större eller
mindre del av växtnäringsämnena i fodret
övergå i produkterna (mjölk, kroppsmassa
o. s. v.) eller överföras i spillningen. Dels
inverkar gödselns vård och relativa effekt på
värdet av de växtnäringsämnen, som övergå
i spillningen. — För en ungefärlig uppskattning
av fodermedlens gödselvärde kan följande
metod användas. Växtnäringsämnena i
fodermedlen omräknas till gödselvärdeenheter. Av
samma ge beräknas allt efter produktionen (se
ovan) 15—25 % (för dragdjur upp till 30) över-

gå i produkterna eller på annat sätt gå
förlorade vid produktionen. Av summa ge i den
färska spillningen kan under medelgoda
förhållanden omkring 25 % antagas förloras vid
gödselns lagring. Resten ge värderas till
60—70 % av priset per kg. salpeter kväve.
Räknas som medeltal, att 80 % av fodermedlets
växtnäringsämnen övergå i spillningen, att
75 % av den färska spillningen bevaras över
i den lagrade och att kreatursgödselns
skördeverkan är 67 % av konstgödselns, skulle alltså
gödselvärdet i ett fodermedel erhållas genom
att värdera dess ge till 0.80x0.75x0.67 = 0.4
ggr priset per kg. kväve i salpeter. Växlingarna
kring detta medelvärde kunna naturligtvis i
praktiken vara betydande.

I nedanstående tabell har gödselvärdet i
några viktigare fodermedel beräknats enligt
dessa grunder vid ett marknadspris på
konstgödsel av kr. 1.80, per kg. salpeterkväve, 0.60
per kg. fosforsyra och 0.45 per kg. kali.

Några fodermedels gödselvärde:


Gödselvärde enl.

Ge pr. ioo kg
O.72 pr. ge





pr. dt
pr. 100 f.enh.

Jordnötkakor . . 7.8
5.60
4.50

Bomullsfrökakor . 8.9
6.40
5.40

Linfrökakor ... 6.1
4.40
4.00

KH....... 3.6
2.60
3.10


I.40
I.70

Rotfrukter . . . [ 0.3 5
O.25
2.50

Hö......I 2.5
I.90
4.70

Halm.....1 1.1
O.80
3-*o |

Siffrorna här ovan angiva gödselvärdet på
fältet. Efter avdrag för kostnaderna för strö,
utkörning och spridning torde nettovärdet i
allmänhet bliva omkring 50—75 % av det ovan
angivna. Efter här angivna grunder kan
fodermedlens gödselvärde lätt omräknas till vilket
prisläge å konstgödsel som helst. L. N.

Gödsling. Då växterna få kvarstanna på
växtplatsen, förenas vid deras multning de
ur luften och jorden upptagna näringsämnena
med ytjorden, och därigenom samlas under
vanliga förhållanden i denna ett alltjämt
tilltagande förråd av växtnäring. Då jorden lägges
under odling, tages detta i anspråk för de odlade
växterna, och vid börjande odling har varit
vanligt att genom år efter år fortsatt
bortförande av skördarna draga nytta av detta förråd
utan att lämna ersättning för den borttagna
växtnäringen. Då den »jungfruliga jordens»
fruktbarhet på detta sätt blivit så utsugen,
att skördarna ej lönade odlingen, har man, så
länge god tillgång fanns på odlingsbar jord,
flyttat odlingen till annan mark, för att
återkomma med densamma till den förra
odlingsmarken, sedan denna genom fortgående för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free