Lantmannens uppslagsbok / 177 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännvinsbränning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nykterhetens främjande, först en ökning av
beskattningen och inskränkning av tillåten
bränningstid samt år 1855 efter
framställning från en del av hushållningssällskapen
bränningens frigörande från jordbruket, och
år 1861 upphävdes rätten till
husbehovsbränning. För lantbruket blev reformen och därmed
förbunden ändring av beskattningen
betydelsefull, därigenom att tillverknings- och
försäljningsskatten för brännvin delvis tilldelades
hushållningssällskapen, varigenom de fingo
medel till den storartade verksamhet de sedan
utvecklat. — Enligt gällande K. f. om
tillverkning av brännvin ¹¹/₁₀ 1907 med senare
ändringar må efter av K. B. lämnat tillstånd
brännvin tillverkas vid pressjästfabriker, och då allt
tillverkat brännvin denatureras, under hela
året men eljest blott oktober—april. Under
kristiden och sedan har dock tillverkningen
varit dels förbjuden, dels i hög grad inskränkt.
Tillverkningsskatten utgår normalt med viss
avgift (f. n. 65 öre) för varje l. av normalstyrka,
50 volymproc. vid + 15° temp.[1] — Tillverkningen
står under statlig kontroll.

Bränneriernas antal hade år 1910 nedgått
till 150 och brännerihanteringen
koncentrerats, så att det stora flertalet, något över 100,
lågo i Skånes starkt potatisodlande trakter.
Sedan år 1909 har b. av lut från
sulfitcellulosafabriker ägt rum. Sulfitspritfabrikerna hava
ökats från 1 anlagt 1909 till 11 år 1919. Under
åren 1911—15 användes vid de vanliga
brännerierna i medeltal per år 17,541 ton spannmål
och 120,000 ton potatis och därjämte vid några
särskilda brännerier 2,700 ton betor, med en
tillverkning av sammanlagt ungefär 40 mill.
liter brännvin av normal styrka, 50 % alkohol.
Vid sulfitspritfabriker har tillverkats högst
(år 1917—18) 6.6 millioner liter. Under
senare år har tillverkningen varit betydligt
inskränkt.

Utbytet beräknas till 52—63 liter
alkohol per 100 kg. stärkelse i råämnet och minst
50 l. per 100 kg. socker, motsvarande vid
medelgod skötsel av 100 kg.

vete, råg och majs . . . . . . . .				70.0	l.	norm.	st.
korn . . . . . . . . . . . . . . . . . .				65.0	»	»	»
havre, blandsäd, melass . . . .				50.0	»	»	»
potatis	pr	proc.	stärkelse . . .	1.2	»	»	»
betor	»	»	socker . . . .	1.0	»	»	»

Vid pressjästtillverkning beräknas 100 kg.
spannmål lämna omkring 40 l. brännvin och
30 kg. jäst. Mängden tjock dränk kan beräknas
till 91 % av mäskens volym eller 7 l. för varje l.
brännvin. I medeltal beräknas samma
rymdmängd dränk som inmäskad potatis. Dranken
har förr beräknats betäcka
tillverkningskostnaden. Vid sulfitcellulosatillverkning
uttages omkring hälften av veden i form av
massa; av återstoden, som stannar i luten,
tillgodogöres 8 % som sprit. Då råmaterialet
här erhålles utan kostnad, är tillverkningspriset
på sulfitsprit betydligt lägre än på sprit av
säd eller potatis m. m.

Brännvinsbränningen och
lantbruket. Brännerihanteringen har stor
betydelse för jordbruket särskilt i de orter, vars
jordmån framför allt lämpar sig för en mer
utsträckt potatisodling, än som motsvaras av
möjligheten till lönande avsättning av
potatisen till direkt människoföda. Den förvandlar
skörden till en lätt transportabel, hållbar och
säljbar vara, och erbjuder framför annan
användning av potatisen den fördelen, att den
även av ett fruset och skämt råämne kan
tillverka en fullgod vara, vilket har stor betydelse,
där odlingens stora omfattning har till följd,
att skörden i regel icke hinner ske, innan kölden
försvårar potatisens upptagning och
försändning i oskadat skick. Vid b. tillvaratages
skördens innehåll av näring så gott som
fullständigt. Av dess organiska ämnen går endast den
vid jäsningen bortgående kolsyran förlorad;
allt det övriga återfinnes i alkoholen och i
dranken. Med den förra bortföres endast de
ur luften härrörande ämnena kol, väte och
syre. I dranken återfinnes ej blott de
kolhydrat, som ej förjästs, utan även råmaterialets
hela innehåll av proteinämnen, fett och
mineralämnen. Dranken har i regel fått köpas i
mängd motsvarande levererad potatis till ett
pris av 40 öre per hl., ett pris som understigit
dess fodervärde. Om än dranken ej, såsom
stundom uppgives, är mer närande än den säd
och potatis, som brukats som råämne, så är
den ett utmärkt och rätt hållbart foder för
såväl mjölk- som göddjur, minskar behovet
av kraftfoder, möjliggör utfodring av stora
mängder halm samt återgiver med gödseln
de mineralämnen, som ej kvarhållits i
djurkroppen eller bortförts med mjölken.
Brännerihanteringen medför därför vanligen en
utsträckt kreatursskötsel och en ökad fruktbarhet
åt jorden, om än dessa fördelar, på grund av
svårigheten att forsla den skrymmande
dranken, företrädesvis kommer bränneriets
närmaste omgivning till godo, varför ock
brännerigårdarna bliva uppgödslade på den omgivande
traktens bekostnad. I den mån alkohol behöves
och råmaterialet ej erfordras för direkt
människoföda och ej kan användas till
kreatursfoder, är sålunda brännerihanteringen från
nationalekonomisk synpunkt synnerligen fördelaktig.
Litt.: M. Mærcker. Handledning i
brännvinsbränning, övers. Sthlm 1899.                H. J. Dft.

Vid sprittillverkning användas i vårt land
av stärkelsehaltiga råmaterial mest potatis
samt säd av olika slag. Den tvättade potatisen
likasom säden ångkokas under tryck, varvid
stärkelsen frigöres ur sina celler och för klistras.
Därefter följer mäskningen genom
utröring med vatten av 64—65°, varvid
stärkelsen försockras genom tillsats av krossad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>