Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Chile - Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUSDJURSSKÖTSELN har väl alltjämt haft stor omfattning i de för
odling mindre lämpliga områdena, i fjälltrakterna, där rika sommarbeten
finnas, och framför allt i det södra regnrika landet, där kreaturen året om
finna ett frodigt bete. Men först sedan senare delen av förra århundradet,
då spannmålspriset sjönk men köttpriset steg, har någon större
uppmärksamhet ägnats åt avelns och utfodringens förbättring och antalet djur
avsevärt ökats.
Hästen, en avkomling av de av spanjorerna införda andalusierna, är
småvuxen men en ypperlig ridhäst. På senare tid ha grövre slag såsom
percheron och belgiska införts för att giva draghästar av större tyngd.
Nötkreaturen, vars antal ungefär fördubblats under åren 1900—1910,
var ett grovt och till följd av vintersvält förkrympt slag, men har sedan
1870-talet börjat korsas med införda korthornstjurar, för att åstadkomma
bättre slaktdjur, som gödas å de bevattnade fälten.
Även fårens antal har betydligt ökats, men då den gamla av spanjorerna
införda stammen icke i ullens finhet kan tävla med de australiska fåren,
har man börjat korsa dem med engelska köttraser.
Getter hållas i de torra bergstrakterna, där betet är för svagt för fåren,
men aveln är icke föremål för någon omvårdnad.
Svinskötseln har intill senaste tid varit till ytterlighet försummad.
Fjäderfä och kaniner finnas i stort antal, och de förra lämna den kanske
mest använda köttfödan.
Bin infördes år 1844 från Lombardiet och ha fått allmän spridning.
Däremot har silkesodlingen icke visat någon framgång.
SKOGARNA ha till stor del förötts i landets norra och centrala delar,
delvis till följd av avverkning av gruvvirke. Från 1870-talet har man genom
lagstiftning sökt hejda förödelsen, dock med ringa framgång (Grandeau).
Från denna tid har däremot plantering av främmande snabbvuxna trädslag,
framför allt poppel och feberträd (Eucalyptus) skett i stor omfattning i de
odlade bygderna, efter vägar, i åkergränser och lundar. Likaså har
plantering av Acacia till stöd för vinrankorna fått stor omfattning.
| Litteratur. |
| Ledent Amando. États unis de Brésil. L’organisation agricole. Anvers
1913. |
| The empire of Brazil at the univ. exhibition of 1876 in Philadelphia. Rio de
Janeiro 1876. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
