Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödslingens ekonomi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödslingens ekonomi -
Verkan av ifrågavarande gödsling varierade sålunda
mycket starkt i de olika moränområdena, och »Skånska
slättbygden» är i berörda avseende sålunda ingalunda
enhetlig. G. T—n.
Gödslingsbehov, jords, se Jordanalys.
Gödslingsförsök. Allt sedan 1600-talet har man med
hjälp av försök strävat att klarlägga frågan om
växternas näringsbehov samt sättet för dettas tillgodoseende.
I och med att fransmannen Boussingault, tyskarna
Sprengel och v. Liebig samt engelsmannen Lawes
omkring 1840, oberoende av varandra, fastställt, att
växterna upptaga oorganiska ämnen ur marken, kom
en mycket livlig försöksverksamhet i gång för att
klarlägga de närmaste omständigheterna vid denna
näringsupptagning. När man så övergick till att medelst
gödsling söka öka tillgången på växtnäring i marken,
fick G. även ett rent praktiskt syfte för utrönandet av
gödslingens lämpliga art och mängd.
G. kunna antingen utföras som kärlförsök eller
fältförsök. De förra kunna antingen genomföras som
vatienkulturer, d. v. s. med vatten som växtmedium,
och med de olika näringsämnena lösta i detta. Eller
- Göl
också använder man sand (saridkultar) eller jord som
växtmedium.
I allmänhet genomföras kärlförsöken i relativt små
kärl rymmande från en eller ett par liter upp till 20—25
liter, men understundom användas väsentligt större
kärl. Dessa kunna bestå av relativt stora behållare
nedsänkta i jorden och då vanligen utan botten s. k.
ramförsök, eller också hava kärlen botten, och
anordningarna äro sådana, att genomrinningsvattnet kan
tillvaratagas (lysimetrar).
Under det att kärlförsöket relativt tidigt utvecklades
till ett värdefullt vetenskapligt hjälpmedel, kvarstod
fältförsöket intill ganska sen tid på ett relativt
primitivt stadium. Det är dansken P. Nielsens och
norrmannen Bastian Larsens förtjänst att ha fört upp det
på ett högre plan. Sedermera hava bl. a. danskarna
E. Linhard, R. K. Kristensen, norrmannen Knut Vik,
tysken Mitscherlich samt på senaste tid framför allt
engelsmannen R. A. Fisher kraftigt bidragit till att
föra fältförsöket framåt. Jfr Försöksmatematik. G. T-n.
Gödtyp, se Exteriörbedömning.
Göl, se Myr.
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
