Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den andliga världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
om lifvet efter detta fullkomligt prägeln af hans egen tid och
hans egen personlighet. I andarnes värld, där de aflidne endast
beröfvats sitt yttersta kroppsliga omhölje, få vi en fullkomlig
afspegling af de rådande jordiska förhållandena, sådana de te
sig för honom. Här har han gett oss sina omdömen om
de olika nationernas egenskaper och de olika religionernas
inverkan på sina anhängare. Att han redan tidigt haft ett
starkt folkpsykologiskt intresse bevisa hans resedagböcker,
där en ej så liten plats upptages af försök att karakterisera
olika folkslag och kyrkor. I hans skildring af motsvarande
förhållanden i andarnes värld möta oss naturligtvis en mängd
excentriciteter. Men det vore lönlöst att förneka, att han
vid sidan däraf ofta visar en psykologisk skarpblick och
en förtrogenhet med olika folks lefnadsvanor, som man
knappast skulle vänta sig af en resenär, som utomlands
lefvat ett så fullkomligt enstöringslif som han. Mot hans por-
trätt af de namnkunniga aflidna, som han råkat i andevärl-
den, har man med skäl anmärkt, att de sakna individuella
särdrag och alla tala på ungefär samma sätt. Men detta är
ju i viss mån en naturlig följd af hans uppfattning, att de i
lifvet efter detta omskapas till afbilder af sitt inre, af sin här-
skande böjelse. Läser man med denna förutsättning Sweden-
borgs karakteristiker af dem, skall man åtminstone i de flesta
fall få hans uppfattning af dem tämligen klar för sig. Och då
han sedermera i sina syner bevittnar den yttersta domen,
får han tillfälle att på nytt låta hela sin samtid, individer,
sekter, samhällen och folk, passera revy. Något glödande
partihat, liknande det, som färgar Dantes infernoskildrin-
gar, möta vi ej hos honom. Men just genom sin nyktert
lidelsefria ton få hans domar ofta något oblidkeligt strängt
öfver sig. Ett graflikt skrämmande intryck gör t. ex. hans
torra skildring af en vandring längs några gator i Stockholm
i andarnes värld. De flesta hus stå tomma och tysta med
mörka fönster, ty deras invånare äro andligen döda.
Himmel och helvete äro ju mer fantastiskt framställda, men
äfven här är det ingen svårighet att urskilja de tidstypiska
dragen. Helvetet är ju hos Swedenborg ej någon straffort,
de fördömda äro ej, såsom i antika och äfven många kristna
infernoskildringar, dömda att sakna det, som varit deras väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
