Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig öpnades Himmelen». Tafel1 och de flesta ortodoxa
Swedenborgsforskare hafva af detta yttrande tagit sig an-
ledning att kategoriskt förneka, att Swedenborg känt mystiska
skrifter och tagit intryck från dem. Äfven om han ej läst
Böhme själf, är det klart, att han ej kunde sväfva i okun-
nighet om hans läror, som vid denna tid hyllades af fler-
faldiga sekter och bland sina förkunnare hade flera af pietis-
mens ledare, såsom t. ex. Gottfried Arnold. Åtminstone bör
han ha känt de delar af Böhmes system, som öfvertagits af
Dippel. I ett par af dennes skrifter finnes för öfrigt ett
sadant öfverflöd af citat af alla moderna mystici och magici,
att de ensamma skulle vara fullt tillräckliga för att ge Swe-
denborg en orientering i modern mystik.
Om Swedenborgs tidiga bekantskap med Fluddlärjungen
Riidiger liksom om hans beröring med Cambridgeplatonikerna
har jag redan talat. En blick på hans bibliotekskatalog visar
också, att han ägde magiska, alkemistiska och ockultistiska
verk, och säkert har han känt ännu flera.
Jag har utförligt uppehållit mig vid hvad vi veta om Swe-
denborgs mystiska beläsenhet för att en gång för alla veder-
lägga de välmenta, men hopplöst ohistoriska och opsykolo-
giska försök att fritaga Swedenborg från hvarje beröring
med eller påverkan från andra mystiska författare, som ofta
komma till synes i verk af ortodoxa Swedenborgsforskare.
Under sin teosofiska period tyckes han principiellt hafva af-
hållit sig från all lektyr i teologiska ämnen, utan tvifvel för
att ej störas i sitt eget tankearbete. Liksom de flesta mys-
tiker hade han den föreställningen, att alla hans teosofiska idéer
voro direkt gudaingifna, och protesterade naturligtvis ifrigt,
då samtida — som jag tror med orätt — antogo några af dem
härstamma fran Böhme. Så långt som sina apologeter gick
han ej i förnekelse af sin bekantskap med mystik — och
skulle ej ha vunnit tilltro, om han gjort det. Det är en fruktans-
värd anakronism att antaga, att någon bildad man kunnat
57
a. a. II s. 1237 f. Ia ett annat ställe (a. a. II s. 1088) sammanställer Tafel
detta yttrande — som det synes fullt riktigt — med den befallning, som Swe-
denborg i sina .Drömmar» den 25-26 april 1744 säger sig ha fått från Gud
att ej läsa skrifter om teologiska och liknande ämnen. Det borde då sjnas,
som om han under tiden före denna uppenbarelse haft sin fulla frihet häruti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
