Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid, skolor funnos med 200, ja 300 lärjungar. Vid universitetet i Upsala,
som på ärkebiskop Jak. Ulfssons förslag till Sten Sture d. ä. inrättades
1477, voro 6 lärare.
Med reformationsverkets början 1527 synes som hela
undervisningsverket i Sverige blifvit försämradt. Klosterskolorna upphörde med
klostren. Universitetet gick äfven öfver ända. Dess byggnader blefvo, enligt
Geijers uppgift, nedrifna efter en eldsvåda, och stenen användes af
Gustaf till uppförande af Upsala slott. Visserligen fingo rikets
invånare i allmänhet denne konungs uppmaning att skicka sina barn till
skolorna, som då, hvilket han ej dölj de, icke hade en fjerdedel så många
lärjungar som tillförne, — och biskoparne fingo emottaga för sin del
skarpa bannehref för den ofullständiga kunskap de personer egde,
hvilka borde i statens tjenst antagas. Men till detta ondas afhjelpande
fordrades andra åtgärder, än så beskaffade bref. Man har väl sagt, ”att
studierna räknade sin bättre period från Gustaf I:s tid”4, och troligen
åsyftat, att han var den kraftigt verkande orsaken dertill. Vi ega jemväl
ett loftal ”om Gustafs vård om den allmänna undervisningen”5; men
då flera skolor jemte universitetet under hans regering alldeles
upphörde, inga nya stiftades, ej heller de qvarstående i någon väsendtlig
del utvidgades eller förbättrades, så saknas bevis för en sådan lofordad
omvårdnad och bättre period. I Danmark och Skåne indrogs också
kloster-egendom såsom i Sverige, men användes der hufvudsakligen
på annat sätt än hos oss, eller till förbättring af skolväsendet, som
stadgades i kyrko-ordinansen 15376. Gustaf Wasa deremot, som icke
hade mindre skickliga reformationsbiträden än konungen i Danmark,
låg redan i grafven, och hans efterträdare, Erik XIV, hade lemnat
spiran till sin broder, innan Sverige fick sin första kyrko- och
skolordning af Laurentius Petri 1571, således 34 år sednare än i Danmark.
Gustafs söner Johan och Carl vårdade den andeliga odlingen på ett
verksammare sätt än fadern, äfvensom hospitals-inrättningarne. Carl
inrättade skola i Carlstad 1584. Likaså hospital. Af sina fursteliga in-
4 Celsius, Gustafs historia, 2. sid. 263.
5 Murberg, Vitterh. Hist. o. Antiqv.-Akademiens handlingar, I. 1789. Författaren
synes hafva företagit en mödosam och noggrann forskning att erhålla de bevis
han önskade, men icke funnit annat än obetydligheter och småsaker.
6 J. E. Rietz, Skånska skolväsendets historia. Lund 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
