Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Gottfrid Carlsson. Hemming Gadh, en statsman och prelat från Sturetiden. Biografisk studie. Upsala 1915. Anm. af Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
litter aturöfversikter
mit föga längre än till samlandet och framläggandet af en
omfattande materialsamling och till en endast preliminär
bearbetning af densamma. Efter utgifvandet af Styffe’s Bidrag till
Skandinaviens historia under unionstiden har ytterligare ett stort
steg tagits för att förbereda marken för vidare forskning
därigenom, att det i Köpenhamn förvarade Sturearkivet successivt
lånats till Riksarkivet och därstädes kopierats.
Det rika material, som således ligger beredt, synes särskildt
inbjuda till biografisk forskning; och näst gamle herr Sten själf
— obestridt den mest imponerande gestalten i hela Nordens
historia vid medeltidens slut — torde ingen mera locka till
behandling än den man, hvars lif tecknas i ofvanstående afhandling.
Hemming Gadh har lika mycket genom sin manliga och
envisa kamp för den svenska nationalitetens sak mot
unionsidéernas män som genom sin originella och karaktärsfulla
personlighet, klart tecknad i hans sällsynt intressanta bref, och sitt
tragiska och dunkla slut försäkrat sig om en utmärkt plats i
eftervärldens hågkomst.
Först några ord om det material, hans biograf användt för
sin teckning. Af inhemskt arkivmaterial har han kunnat
använda icke blott de serier af pergaments- och pappersbref samt
kopieböcker, som varit tillgängliga för föregående forskare, utan
därjämte Stockholms stads nyligen återupptäckta medeltida
tänkeböcker, hvilka som källor för tidens historia visat sig fullt
motsvara de förväntningar, som väckts genom upptäckarens,
prof. S. Clason’s, redogörelse för sitt fynd. I samband härmed
må nämnas samlingarna af afskrifter från Vatikanarkivet, dels
Munch’s nu ganska gamla, men dock ännu icke helt utnyttjade
skörd, dels de, som i nyare tid verkställts af K. H. Karlsson
(intill år 1500), och af ett par danska forskare (för 1500-talets
första årtionden). Om man ock i allmänhet gör klokt i att
ej vänta sig alltför mycket af det vatikanska materialet, är det
dock för hvarje forskare i hierarkiens historia en ovärderlig
källa; särskildt för en Hemming Gadh har där naturligtvis
mycket funnits att hämta. Sturearkivet har redan berörts: här
har förf. ej nöjt sig med att gå till de svenska kopiorna, utan
äfven verkställt en mödosam och gifvande granskning af de i
Köpenhamn förvarade originalen. Det förtjänar särskildt
påpekas, att förf. i ett ej ringa antal fall kunnat korrigera Styffe’s
läsningar. Äfven ur det danska Riksarkivets öfriga samlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
