Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
littf.raturöfversikter
huskyrkornas öfvervinnande. De lutherska huskyrkornas
organisation var enkel. Församlingen var högsta auktoritet. Den
valde deputerade, som ledde församlingens angelägenheter, utom
de andliga, som handhades af predikanterna. Dessa måste vara
renläriga och underskrifva Augustana och Antwerpen-bekännelsen
af 1566; däremot antog den nederländska lutherdomen aldrig
konkordieformeln (Pont finner detta typiskt för den nederländska
lutherdomen; men det gäller äfven den svenska). Efter de
deputerade intogo diakonerna första platsen; de hade fattigvården.
I konsistoriet hade dock blott predikanten och deputerade plats.
I något större hus hölls predikan. Sträng sederenhet kräfdes
af medlemmarna. En viss familje-karaktär präglade det hela.
Huskyrkan ger en sympatisk bild; om den kommit fyrtio år tidigare,
kunde den kanske tagit ledningen i Nederländernas
protestantism. Nu kom den för sent för att vinna nederländarna, men
tillräckligt tidigt för att rädda lutherdomen från att fullständigt
utplånas.
Ty den rörelse, som vi omkr. 1567 funno i Holland under
Confessio Augustanas namn som officiellt luthersk, krossades
hastigt i frihetskrigets stormar. I kampen mot spanjorerna gällde
det enhet och handlingskraft. Då dessa formellt lutherska
ne-derländare under tillfällig flykt till Tyskland lät närmare känna
den tyska lutherdomens intransigens och dogmatism och dess
ovilja mot väpnadt motstånd, vände de sig ifrån den. De voro
i första rummet patriotiska och gjorde som Vilhelm Oraniern —
ändrade hellre sin religiösa ståndpunkt än de förrådde sitt land,
Så voro deras ledande män redan vid den berömda synoden i
Emden 1571 bland undertecknarna af den reformerta Confessio
Bel-gica. — De lutherska nederländarnas landsflyktingetid hade
sålunda en dubbel verkan. Å ena sidan skapade den den fastare
lutherska huskyrkan, med sympatierna åt Tysklands lutherdom^
å andra sidan förde landsflykten till öfvergång till reformert
bekännelse och sympatiernas bindande vid det franska kalvinska
folket. En sak stod dock kvar oförändrad: främlingar bildade
kärnan af lutherdomen i Nederländerna.
Kap. 3 behandlar den lutherska församlingen i Woerden
till 1600. Vi få här se, huru Oranierns toleranspolitik i praxis visar
sig omöjlig gent emot katolikerna, hvilkas gudstjänst 1573
förbjudes; och 1583 öfverlägger man allvarligt om att formellt göra
den reformerta religionen till den enda tillåtna. Om detta ej skedde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
