Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
iI
befallde »Landvoogdes», att kungaplakaten åter skulle publiceras
i Antwerpen. I staden kom det i mars till ett upplopp; krigsfolk
samlades utanför under Toulouse (Jan Marnix). Då grepo de
reformerta till vapen. Ett ögonblick syntes det, som om de skulle
blifva situationens herrar. Den 15 mars beslöto de att söka få
förbund med »martinisterna » mot papisterna; i så fall hade de
öfvervikt. Men magistraten bjöd ock lutheranerna förbund, Dessa
följde sin princip att ej ställa sig väpnade mot den världsliga
öfverheten utan slöto sig till magistraten. Nästa dag fingo alltså
kalvinisterna se katoliker och lutheraner samman på motsatta
sidan; de rasade, men måste erkänna, att de nu voro det svagare
partiet. De nedlade vapnen. Men de glömde aldrig, att detta
hade måst ske genom lutheranernas handlingssätt, hvars motiv
de ej förstodo. Hvad de förstodo, var att religionsfrihet i
Nederländerna ej kunde vinnas genom lutheranerna. Från den stunden
kom in i Nederländernas reformerta folk en intuitiv ovilja och
misstro mot anhängarna af Confessio Augustana; lutheranerna blefvo
i egentligaste mening främlingar i Holland. Det är den stora
hufvudtesen i Ponts framställning att uppvisa, hurusom
lutherdomen i Nederländerna fore 1618 enligt källornas omutliga
vittnesbörd bar stämpeln »made in Germany» och icke hade
hemortsrätt i det nederländska folklifvet; han hoppas i en kommande
undersökning få visa, att på 1600-talet en ny nederländsk luthersk
strömning uppkom, som under olika namn sökte bekämpa de tyska
element, som kommit in i den holländska lutherska kyrkan.
I Antwerpen undertrycktes upproret, hvarvid den lutherska
församlingen upplöstes. Flacius hade redan i februari gått till
Frankfurt, och andra flydde. För de kvarvarande voro kyrkorna
slutna; skulle de nu bilda hemliga konventiklar? Joachim West
phal i Hamburg, som ock varit i Antwerpen, anbefallde dem att
icke bilda sådana. Och så återgick man till ordningen före 1566.
Lutheranernas barn döptes romerskt, äktenskapen ingingos
romerskt, och så uppbyggde man sig i det tysta i hemmen
evangeliskt kring bibeln. Men den första lutherska församlingen i
Nederländerna hade efter kort tillvaro 1567 upphört att finnas till.
I kap. 2 tecknar författaren den antwerpiska lutherska
församlingens tro och inre lif. Han slutar med att äfven här betona,
att lutherdomen till 1567 intog en mycket underordnad plats i
Antwerpen. Äfven om man möjligen kan vindicera en luthersk
karaktär åt reformationens begynnelse i Antwerpen, är denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
