Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Efterskrift till föregående meddelanden af Ernst Hj. J. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelanden oc.h aktstycken
3 1 9
Ösel och Estland innebar i själfva verket näppeligen något mer
än en kyrklig personal-union om ens så mycket — mellan de
båda — en personal-union, som för öfrigt icke ens varade i fyra
hela år. Att som W. tala om ösel såsom rent af en integrerande
del af Revals stift (»Ösel och den öfriga delen af Revals stift»),
är därför enligt min mening missvisande och oriktigt. Äfven
under den kortvariga öfvergångsperiod, då en ecklesiastik
personalunion möjligen kan sägas hafva rådt mellan ösel och Revals stift,
synes för öfrigt hela det gudstjänstliga lifvet hafva burit icke det
estniska, utan det livländska stiftets struktur och prägel. D:r W.
själf meddelar ju nämligen ur grefve de la Gardies interimsordning
af den 10 juli 1650, att man på Ösel vid gudstjänsten och i
kyrkoceremonierna skulle hädanefter »som Jörut» rätta sig efter bruken,
icke i Revals, utan (märk väl!) i Rigas kyrkor. W. själf meddelar
ju ock, hur impopulär på Ösel biskopens af Reval inspektion snart
blef och hur man energiskt sökte komma från denna.
Rätt starka skäl för mig att i min skildring af Livlands
kyrkliga förhållanden äfven ägna någon uppmärksamhet åt Ösels ligga
ju för öfrigt dels däri, att ön, åtminstone att döma af Polens protest
mot Brömsebrofreden på den grund, att ön bildade en del af
hertigdömet Livland, i hvarje fall synes af samtiden snarare blifvit
hän-fördt till Livland än till Estland (jfr ock hvad nedan säges om öns
öfverlämnande vid fredsslutet år 1645 till Rigas guvernör), dels
ock i det faktum, att Ösel odisputabelt hör till det nuvarande
Livland, hvars nionde regeringskrets bildas af Ösel jämte Moon,
Schildau, Runo och flere andra, mindre öar i Östersjön. Men
likaväl som den svenska kyrkohistorien behandlar äfven Skånes
medeltida period, synes alltså mitt förfaringssätt försvara sig.
Den egentliga hufvudorsaken till, att svenska regeringen i
kyrkligt afseende tillfälligtvis »conjungerade» Ösel med Estland
under de allra första åren af dess svenska tid, torde också med stor
sannolikhet mindre böra sökas i tillgodoseende af de antydda
kom-pensationskrafven från biskopens i Estland sida än fastmer i
nödvändigheten att efter den danska tiden ordna och tillgodose Ösels
kyrkliga och folkpedagogiska behof.
Men hvar finna mannen för ett så kräfvande uppdrag? Ingen
kunde vara lämpligare än J. Jhering i Reval, medan Livland under
denna tid saknade ordinarie kyrkochef. Efter superintendenten
H. Samsons död 16 dec. 1643 tillsattes som bekant trots alla
klagomål ingen ny stiftsstyresman i Livland förr än 28 febr. 1648, då pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
