Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE . I q $
dantag af Neander idel representanter för den Gellert-Klopstockska
psalmstilen.1
De religiösa diktare och liturgiska reformvänner, som i de
olika tyska landskyrkorna uppträdde med kraf på en
psalmboksreform, stodo sålunda i bästa samförstånd med sin tids gällande
estetiska idéer, då de med ali flit sökte framalstra en mängd efter
de mest olika lifslägen och själstillstånd afpassade andliga sånger.2
Det sedan så lidelsefullt afhånade psalmboksförbättrandet är
faktiskt till en början estetiskt och apologetiskt bestämdt. Nyligen
har också Kolb i sin monografi Die Aufklärung in der
Würtemberg-ischen Kirche (1908) kraftigt och klart häfdat, att
psalmboksreformen i nämnda kyrka 1791 icke framgick ur
kryptorationalistiska motiv utan allmänt stöddes från både ortodoxt och
pietistiskt håll. Man uttalar t. ex. under de förberedande
öfverläggningarna önskningar 0111 apologetiska psalmer till försvar för
hotade punkter i dogmatiken, och när för upplysningen
karakteristiska slagord förekomma i en del inkomna officiella yttranden,
visar det sig att de användas i estetisk, ej i religiös betydelse.3 Om
det sluthga resultatet — den würtembergska psalmboken af 1791 —
yttrar Kolb: »Die Gerechtigkeit . . . forciert, anzuerkennen, dass
keine Glaubenslehre übergangen worden ist oder eine wesentliche
Entleerung erfahren hat. »4 I allmänhet gäller, att
psalmboksredaktörerna upptogo efter tidens smak nydiktade eller
»förbättrade» psalmer i den öfvertygelsen, att de blott genom anslutning
till dåtida konst och bildning kunde skydda »den kristliga
gudstjänstens värdighet» och rädda den undan fritänkarnes bespottelse.5
Berlinpsalmboken af 1765, redigerad af Diterich, den reformerta
Leipzigpsalmboken (1766), redigerad af Zollikofer och Chr. F.
Weisse, blefvo genom upptagande af nya och förändrade psalmer
förebildliga för den närmast följande tiden.
Småningom går man mera radikalt tillväga. Den 1780
hos Mylius i Berlin utgifna Gesangbuch zum
gottesdienstlichen Gebrauch in den Kgl. Preussischen Landen, äfven
redigerad af Diterich, bjuder »durchgängig verbesserte alte Lieder»
: a. a., § 24, sid. 160.
- Den ofvan berörda motsvarigheten mellan psalmboksarbetet och
Sulzers och Eschenbergs estetik har, såvidt jag kunnat finna, ej påpekats i
hittills gjorda framställningar af sjuttonhundratalets kyrko- och litteraturhistoria.
3 Kolb, a. a., sid. 101 f., 104, 117 f.
4 Kolb, a. a., sid. 119.
; L. Zscharnak, art. Kirchenlied i RGG III, sp. 1303 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
