Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO VON TROil SÅSOM bISKOP i LINKÖPINGS STIFT i 1 cj
kens fördomar och obenägenhet, så släcktes Kungl. Majestäts
intresse för konfirmationsfrågans definitiva ordnande i följd af hans
förklaring, att det framlagda förslaget därom måste i likhet med det
förutnämnda om barnundervisningen betraktas som omoget och
farligt till sina följder »för den politiska regeringen», hvarför bäst
vore, att båda för alltid lades å sido för att »aldrig mera påtänkas
och företagas».1 Under så fatta omständigheter fingo de beslut, som
fattades vid 1784 års prästmöte, tills vidare normerande betj^delse
för konfirmationens ordnande inom Linköpings stift.
I paragraf 5 af mötets beslut bestämdes, att de »barn, som
hunnit till vederbörlig ålder och till den heliga nattvarden första
gången skola admitteras, böra, som vanligt varit, i prästgården
flere veckor förut ytterligare dertill beredas och så fullkomnas, att
de under en verkande tillämpning i salighetsläran erhålla ett mera
stadgadt och mera sammanhängande begrepp, hvarefter den i några
församlingar redan brukeliga confirmation bör antagas och nyttjas ».
Beträffande formen för denna akt fastställdes på biskopens
förslag följande ordning: »Sedan denna actus åtta dagar förut i
församlingen är kungjord, skola confirmanderne på nästa söndag
före communionen, sedan gudstjänsten, som då så mycket möjligt
är förkortas, slutad är, framträda i choret eller på stora gången,
då pastor loci eller den hans ställe företräder, efter en kort och
lämplig påminnelse om nödvändigheten att förnya och fortsätta
vårt döpelseförbuncl, anställer med dem offentlig examen i
cate-chismi alla hufvudstyeken, synnerligen de angelägnaste, Trons
artiklar och Altarets sakrament, hvarefter, och sedan prästen under
en kort förmaning önskat dem Guds nåd att i sin ådagalagda
kunskap och derpå grundade tro beständigt fortfara och nu emellertid
sig till den heliga nattvarden bereda, välsignelsen till slut läses
och en vers afsj unges». Söndagen derpå, då communion hålles,
borde pastor låta nattvardsbarnen fore gudstjänstens början
framträda, helst fram till koret, där de då skulle skriftas och mottaga
aflösning. När predikan och bönerna på predikstolen vore slut,
borde prästen hålla ett rörande tal till barnen jämte förmaning till
föräldrarna att sörja för deras förkofran i kristendomen samt
uppmuntra hela församlingen att bedja för de unga
nattvardsgästerna. Så snart konsekrationen af elementen ägt rum, borde de
träda fram till altarringen och församlingen under tiden afsj unga
! Prot. inför Kon. den 16 juni 1779, jfr G. Westling, Hufvuddragen at
Sv. Folkundervisningens historia, sid. 123 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
