Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO VON TROIL SÅSOM BISKOP I LINKÖPINGS STIFT i 1 cj
Hans föräldrar eller husbonde skulle erhålla förmaning att göra bättre
flit med hans undervisning, detta vid vite af tolf daler eller
stockstraff, enligt beslut, som fattats på en sockenstämma den 18 mars
1769. Från. Kristdala församling, Kalmar län, meddelades,, att,
om pastor vid anställdt förhör ådagalagt, att ett barn ej vid åtta
års ålder lärt läsa i bok, skulle dess fader anses ha gjort sig skyldig
till en plikt af två skilling. För att erinra därvarande föräldrar
om deras skyldighet gafs från predikstolen tillkänna, hvilka af
församlingens barn, som voro i tur att till nästföljande år ha lärt
sig läsa innantill.
I de allra flesta fall godtgjorde hvarje barns föräldrar den
person, som gaf deras barn den första undervisningen, för det besvär,
som han nedlade därpå. Han åtnjöt underhåll i den by, där han
eller hon för tillfället höll till, och bekom efter särskild
öfverenskommelse en viss penning för hvart och ett barn, när clet lärt läsa
i bok. Ersättningsbelopp af 16, 24 och 32 skilling specie omnämnas,
men äfven mindre förekomma. Så t. ex. erlades i Mörlunda 8
skilling, då barnet kunde läsa i abcboken, lika mycket, då det var i
stånd att läsa i katekesen, och samma belopp, när det kunde läsa
i psalmboken. I en del församlingar betalades en styfver om
dagen för hvarje barn.. — När det hunnit så långt, att det läste
utantill, betalades på somliga ställen ett visst, öfverenskommet belopp
per månad, t. ex. 3 daler eller 4 skilling. Där en viss person blifvit
antagen såsom läsemästare för hela sockens barn, såsom fallet var
t. ex. i Bjälbo, bekom han viss kvantitet spannmål per hemman
och dessutom kollekt.
Till hjälp åt medellösa föräldrar utbetalades i vissa
församlingar ur dessas fattigkassa penningbidrag för att sätta dem i stånd
att godtgöra deras barns lärare. Likaså finner man exempel på,
att ur sagda kassa medel uttogos för inköp af katekeser och
psalmböcker, och att kollekter insamlades för fattigbarns räkning till
samma ändamål.
Endast vid Finspongs styckebruk fanns, en mera ordnacl,
folk-skoleliknande läroanstalt, men, ehuru ej omnämnda i
visitations-protokollen, synas af uppgifter från andra håll i viss mån liknande
inrättningar förekommit i några församlingar, såsom Söderköping,
i Ö. Husby och i Heda, möjligen i Godegård, hvarförutom s. k.
fattigskolor förekommo i Västervik, Vadstena och Norrköping,
där ock clet Gustavianska barnhemmet och den Swartziska skolan
gjorde tjänst som folkskolor. I några församlingar funnos dona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
