Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningar om universitetets forna medlemmar (1830), Wilhelm
Gabriel Lagus (professor i juridik, f 1859), Fredrik Wilhelm
Pipping (född 1783, professor, sedan senator, dog 1868), som
forskade i Finlands litteraturhistoria, Gabriel Rein (född i
Jääskis 1800, professor i historia, dog 1867), Matthias
Aki-under (f 1871) forskare på kyrkohistoriens fält, och Johan Fredrik
Kajaani, som år 1846 utgaf pä finska språket Finlands historia
under hedna och katolska tiderna, samt utgifvarne af historiska
källor Adolf Ivar Arvidsson (som redan i det föregående är
nämnd) och Edvard Grönblad (f 1864). På samma
veten-skapsfält arbetade äfven Johan Jakob Nordström (professor i
juridik, flyttade 1846 öfver till Sverige, f 1874), hvars verk
“Svenska samhällsförfattningens historia“ utkom härstädes.
Hela denna vetenskapliga litteratur (om vi undantaga Kajaani
och Lönnrots arbeten) är naturligtvis till sitt språk svensk,
alldenstund detta språk då ännu herskade på alla
kulturområden i landet. Det finska språket fick sig först genom
skolordningen af. år 1843 en plats anvisad bland
undervisningsämnena i skolan, och dess förhoppningar nedslogos betydligt
genom förordningen af år 1850. I andra vetenskapsgrenar
begagnades ofta främmande språk. De allmänt vetenskapliga
intressena hade erhållit en föreningspunkt uti Finska
Vetenskaps- Societeten i Helsingfors, stiftad 1838. På
naturvetenskapernas område förtjena några namn framhållas: i fysiken
Hällström (redan förut omnämnd) och Johan Jakob Nervander
(f 1848); i astronomien Fredr. Wilh. Argélander (född i
Preussen, vistades i Finland 1823—1837, sedermera professor
i Bonn); i ’ zoologien Karl Reinhold Sahlberg (f 1860) och
Alexander von Nordmann (f 1866), och så i zoologien som
botaniken William Nylander (flyttat till Paris 1863).
Tidens nationella riktning förmärkes alldeles tydligt i den
sköna litteraturen, ehuru den för tillfället nästan uteslutande
sökte sitt uttryck på svenska språket. Den störste diktaren
på svenskt tungomål, Johan Ludvig Runeberg (född i
Jakobstad 1804, docent vid universitetet 1830, lektor i Borgå 1837)
hade lålit sin sångmö lyssna till den finska naturens röst. och
göra sig förtrolig med det finska folklifvet (första häftet “Sånger“
1830, Elgskyttarne 1832, Fänrik Ståls Sägner 1848, 1860).
Äfven för öfrigt slog den svenska poesien ut i riklig blomstring.
Nervander (“Jephtas Bok“ 1832) öfvergaf skaldekonsten för
Dfb/ltized ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
