Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Logicitet och fakticitet - Rationalism, empirism och kriticism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
kan det faktiska äfven bli föremål för bevisning, och något bevisadt,
t. ex. en hypotes, kan framställa sig som ett faktum. Genetiskt
betraktad kan emellertid all logicitet anses hafva sitt ursprung i
en subjektets (tänkandets) förmåga att inordna det motsvarande
föremålet i ett nödvändighetsbestämdt sammanhang hvarvid ett
slags logisk determinism uppstår —, under det all blott fakticitet
kan sägas hafva sin grund i en subjektets oförmåga att åstadkomma
en dylik inordning. Det faktiska är då det isolerade, och det
nödvändiga det, som liksom lefver ett mer eller mindre kompliceradt
logiskt samlif med annat. Men den faktiska kunskapen besitter en
otvif-velaktigare kunskapsteoretisk objektivitet, än den blott logiskt
korrekta. Detta beror på, att man icke kan komma värkligheten
närmare in pä lifvet än genom varseblifning, under det logiciteten i och
för sig framgår ur en subjektiv tankeprocess, hvilken icke
omedelbart hänför sig till värkligheten själf, om den ock åsyftar att
utmynna i ett objektivt giltigt resultat. Visserligen är det icke
omöjligt att varseblifva på ett oriktigt, d. v. s. inexakt sätt, men än
möjligare är att ’demonstrera’ så, att beviset i själfva värket endast
blir ett skenbevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
