Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 371
het. När de med hans ord i minnet se på sina bygder, går
tanken självmant från landskapet till sångaren. Därför fort-
lever Runebergskulten, som en tacksam dyrkan av skaldens
personlighet, i de nejder som blivit besjungna i hans dikt. Och
man anträffar Runebergska kultplatser genom att uppsöka de
Runebergska landskapen, eller närmare bestämt, den Rune-
bergska diktningens landskap.
Det är ingalunda överflödigt att sålunda särskilja mellan
tvenne olika landskapstyper, vilka var på sitt vis kunna be-
tecknas som Runebergska: å ena sidan den nordösterbottniska
skärgård, där skalden under uppväxtåren utövade sin frilufts-
idrott, jämte den nyländska havsnatur, där han under sin man-
dom fiskade och jagade — och å andra sidan det landskap, i
vilket man införes genom läsningen av hans dikter. Om det
vore fråga om någon annan författare än Runeberg, kunde man
måhända befria sig från tvånget att uppställa denna distink-
tion, därför att de två typerna oftast i verkligheten sammanfalla
med varandra. Det är ju i de flesta fall så, att den landskaps-
omgivning i vilken en diktares liv — eller försiktigare uttryckt
den största delen av hans liv — förflyter, även kommer att
giva karaktär åt denne diktares naturskildringar. Som en
allmän regel har man även trott sig kunna fastställa, att de
tidiga årens naturintryck äro väsensbestämmande för den bild
av världen, som en skald eller en konstnär framställer i sina
verk. På grund av denna uppfattning har det blivit sed att
inleda alla författarbiografier med noggranna beskrivningar
av naturen i författarnas födelsetrakter. Och man har icke
avstått från sådana skildringar ens i de fall, då författarna i
fråga tillbragt endast några år av sitt tidigaste liv på sin fö-
delseort. Med ändra ord, man synes i litteratur- och konsthi-
storien ledas av tron på ett nästan mystiskt samband mellan
den ort, där en stor man första gången skådat dagens ljus,
och arten av den alstring han i sin mogna ålder frambringar.
En sådan tro får emellertid icke någon bekräftelse i Rune-
bergs biografi —- långt därifrån. Vår nationalskald är, såsom
dr Erik Kihlman en gång har uttryckt det, »ett slags littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
