Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Runebergs levnadsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs levnadsafton. 229
estetiska åskådningarna, som måhända utövat ett större infly-
tande, på gott och ont, över skaldens poesi än man fullt gjort
klart för sig. Men om sålunda det betraktelsesätt som kom
till uttryck i reflexionerna, i Runebergs muntliga uttalande
till Weenerberg och i brevet till v. Beskow, icke annat än nega-
tivt d. v. s. som en hämmande och tillbakahållande faktor
förmått påverka hans litterära verk, så vågar man kanske
förutsätta att detta betraktelsesätt gjort sig gällande på ett
annat alstringsområde. Allt det antydande, obestämda och
obestämbara, impressionistiskt flyktiga, tvångsfria och lätta,
som i regeln blev utestängt från Runebergs poetiska produk-
tion, det bör väl ha kommit till sin rätt i hans samspråk,
d. v. s. i den improviserade diktning med vilken han nätterna
igenom bländade sina åhörare. Här var det icke fråga om att
infånga de fladdrande gestalterna, att sniket söka bemäktiga
sig dem för sina samlingar, det var blott att med blicken följa
deras flykt, medan talet obundet svärmade om från ämne till
ämne, och idéerna, de stora, träffande tankarna och de skim-
rande bilderna, i glans och rikedom svävade kring de sam-
talandes huvud och som tama, tillitsfulla fåglar satte sig på
mästarens skuldror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
