Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvar af sina nio söner, ty utom Alarik, som dog af
sina sår, stupade den ende ännu qvarlefvande af hans
bröder vid Lappo. När kriget slutade, sutto den gamle
Kittulanka och hans hustru barnlösa i pörtet i skogen.
Ingen af deras söner hade vanhedrat sig utan som
hjeltar fallit i striden för fosterjordens försvar. Olga
Savilaks blef den som vårdade de gamla på deras
ålderdom och som slutligen lade tillhopa deras ögon.
Så glödde fosterlandskärleken i finnens bröst, så
uppoffrade han allt för den älskade fosterjorden.
Dagen efter striden vid Lappo skyndade Ranck
att uppsöka major Eek. Den hederlige majoren
mottog honom med öppna armar och ett: välkommen åter!
som visade att det var med ett verkligt nöje och ett
lefvande intresse som han återsåg honom.
"Hvar i Guds namn har ni uppehållit er under
den långa tid ni varit frånvarande?" sporde majoren.
"Om jag ej något litet kände till ert lynne och er
karakter, skulle jag trott att ni ledsnat vid kriget. Nå,
nå, det vore just ej att förvåna sig öfver då man ser
huru allt här går hufvudlöst till väga. Men innan ni
svarar mig så tillåt mig uttrycka min beundran öfver
ert uppförande under gårdagens strid. Vi ha förlorat
en mängd officerare och jag har anmält er hos vår
regementschef till befordran. Er fullmakt som löjtnant
är gifven."
Ranck rodnade af glädje. Denna utmärkelse hade
utgjort hans önskningars högsta mål och för hvars
uppfyllande han gerna velat uppoffra hundrade lif om han
egt dem. Att blifva officer vid det tappra
björneborgsregemente var den största heder, som kunde
vederfaras en finsk krigare och som endast kunde gifvas åt
den, hvilken ådagalagt de mest lysande prof på mod
och tapperhet.
"Jag tackar er på det innerligaste för den stora
heder ni önskar visa mig," yttrade Ranck med
glädjestrålande ansigte. "Efter min förmåga har jag sökt
uppfylla min pligt, det är allt. Men jag tviflar på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
